5 saker du bör ha med i ditt testamente

Den dagen du är borta ska det du lämnar efter dig ta vägen någonstans. Det finns en Ärvdabalk från 1958 som reglerar den saken såvida du inte har andra önskemål gällande din kvarlåtenskap och istället väljer att skriva ett testamente.

Förutom begränsningen som ligger i att bröstarvingar har rätt till sin laglott kan du testamentera din kvarlåtenskap i princip hur som helst. Det finns dock annat som du med fördel kan ta med i ditt testamente som inte handlar om fördelning av kvarlåtenskapen. Jag tänkte i detta inlägg lyfta fram fem olika saker som jag skulle rekommenderar att du funderar på att ta med.

1. Särskild förvaltare

Som förälder till minderåriga barn är man normalt både vårdnadshavare och förmyndare. Skillnaden mellan vårdnadshavare och förmyndare är att vårdnadshavaren tar hand om det som rör barnets omvårdnad, skolgång, sjukvård och så vidare medan förmyndarskapet är kopplat till att sköta om barnets ekonomiska angelägenheter.

Från 18 år är barnet myndigt och förväntas ta hand om sig själv. Att som 18-åring få tillgång till en massa pengar genom ett arv kanske inte alltid är helt lyckat då pengarna riskerar att snabbt försvinna iväg på nöjen, shopping och resor. För att lösa detta kan du skjuta fram tidpunkten när barnet får tillgång till arvet. Det gör du genom att i ditt testamente utse en särskild förvaltare som sköter om barnets tillgångar tills de uppnår en ålder som du bestämmer, vanligtvis någonstans mellan 20–25 år. Dock berör inte detta barnets laglott, hälften av det du lämnar efter dig, som de alltid får tillgång när de fyller 18 år.

Det är framförallt när du har barn från tidigare relationer, eftersom barnet då ärver direkt, eller i de fall bägge föräldrarna avlider innan barnet uppnått tillräckligt mogen ålder som det kan vara bra att det finns en särskild förvaltare utsedd. Nackdelen med en särskild förvaltare är att denne inte kan vara barnets biologiske förälder utan det måste vara någon annan. Det går bra att välja någon person inom familjen/släkten och även att utse en juridisk person.

2. Bestämma vem som ska ärva dina tillgångar i flera led

Om du lämnar efter dig stora värden till dina barn kan det vara så att du vill ha ett finger med i spelet om vem som ska ärva efter att ditt barn har gått bort. Är dina barn gifta och själva har barn som är gemensamma med den de är gifta med kommer den efterlevande mannen eller hustrun att ärva allting, även det som ditt barn har fått ärva från dig och även det som är enskild egendom. I en sådan situation kan du bestämma i ditt testamente att det som ditt barn har erhållit i arv efter dig direkt ska gå vidare till dina barnbarn istället för att ärvas av den efterlevande mannen eller hustrun. Det kallas för sekundosuccession. Om barnbarnen är minderåriga kan du också välja att utse en särskild förvaltare för detta arv. Eller så låter du barnets förmyndare, det vill säga den efterlevande mannen eller hustrun, ta ansvar för barnets arv med den eventuella nackdelen att barnet kommer åt arvet redan när de fyller 18 år.

3. Vem som tar hand om barnen när bägge föräldrarna är borta

En annan sak jag rekommenderar att du bör ha med i testamentet är ett tydligt uttalat önskemål om vem som ska ta hand om ditt minderåriga barn för de fall att ni bägge föräldrar avlider samtidigt. Många tänker inte på att det faktiskt kan hända även om det som tur är sker väldigt sällan. Det är visserligen inget krav att ett sådant önskemål skrivs in i ett testamente, men fördelen med detta är att testamentet är en handling med uttalade formkrav som dessutom ska bevittnas. Det kommer därför ge hög trovärdighet till att föräldrarna är överens om att de personer som föreslås enligt deras uppfattning är lämpliga som nya vårdnadshavare.

I Föräldrabalken 6 kap 10 a§ står det uttryckligen att om någon av, eller bägge, föräldrarna har gett uttryck för sin vilja om att en viss person ska bli särskild vårdnadshavare så ska den personen också utses, så länge inget framkommer som gör denne olämplig. Socialnämnden gör givetvis alltid en egen prövning av föreslagna personers lämplighet men framkommer inget som talar emot blir det alltså så som ni föräldrar önskar.

4. Nyttjanderätt till gemensamt ägd bostad

En inte helt ovanlig situation är att den efterlevande kan tvingas flytta från den gemensamt ägda bostaden när dennes partner avlider. Det handlar ofta om en oro för att barn från tidigare relationer ska kräva ut sitt arv och på så sätt tvinga den efterlevande att sälja och flytta från bostaden under en period när denne befinner sig i sorg över att ha förlorat sin partner. I detta ligger ofta en intressekonflikt, det finns en önskan att både skydda sin partner från att behöva flytta samtidigt som du inte vill att dina barn ska behöva avstå från arv efter dig genom att du testamenterar din halva av bostaden till din partner.

Ett sätt att lösa detta är att låta dina barn ärva din del av bostaden men ge din efterlevande partner en nyttjanderätt till din del av bostaden under viss tid. På så sätt behöver du inte låta dina barn avstå från arv efter dig samtidigt som du tillgodoser din efterlevandes behov av att kunna bo kvar i bostaden en tid. Nyttjanderätten kan villkoras på olika sätt, både vad gäller betalning av löpande kostnader för bostaden och hur länge denna nyttjanderätt ska bestå. Rekommendationen är att nyttjanderätten inte blir alltför långvarig då det kan orsaka onödiga tvister mellan din efterlevande och dina barn.

Tilläggas ska att om parterna endast har gemensamma barn uppstår aldrig denna situation då den efterlevande alltid ärver före gemensamma barn. Men i tider då det är vanligt att man senare i livet skaffar sig en ny livskamrat är detta en situation som många oroar sig över men som alltså kan lösas på detta sätt.

5. Utse testamentsexekutor

Om du är orolig över att ditt testamente inte kommer följas av arvingarna vid arvskiftet på grund av att du vet att det finns olika viljor så kan du i ditt testamente utse en så kallad testamentsexekutor. Enligt Ärvdabalken är det dödsbodelägarna (arvingarna och testamentstagare) som bestämmer över dödsboet men om du har utsett en testamentsexekutor är det denna ensam som tar över förvaltningen av dödsboet och ser till att kvarlåtenskapen fördelas så som du bestämt i ditt testamente.

Det vanligaste är att någon jurist som den avlidne haft kontakt med under sin livstid utses till exekutor men det är fullt möjligt att utse även någon som saknar juridisk utbildning, exempelvis en god vän som man har stort förtroende för. Tänk bara på att utse någon som kan förväntas överleva dig.

Skulle det visa sig att testamentsexekutorn är olämplig kan rätten skilja den från uppdraget och förvaltningen övergår då på dödsbodelägarna om inget annat angivits i testamentet. Om testamentsexekutor utsetts överlämnas normalt testamentet till denne.

Testamentsexekutorn har rätt att få ersättning av dödsboet för sitt arbete och sina kostnader.

Fler nyheter

Här anger du om du är privat eller institutionell investerare.

Vi har marknadsföringstillstånd för våra fonder i flertal länder. Genom att välja ett alternativ i nedan lista bekräftar du att du är hemmahörande i något av dessa.

Den sammanfattande riskindikatorn ger en vägledning om risknivån för denna produkt jämfört med andra produkter. Den visar hur troligt det är att produkten kommer att sjunka i värde på grund av marknadsutvecklingen. Indikatorn speglar framför allt upp- och nedgångar i de aktier fonden placerat i. Denna produkt innehåller inte något skydd mot framtida marknadsresultat. Du kan därför förlora hela eller delar av din investering. Förutom de risker som ingår i riskindikatorn kan andra risker påverka fondens resultat. Se fondens fondbestämmelse för mer information.

Morningstars fondbetyg (rating) är ett mått som går att använda för att se hur fonderna har presterat historiskt. Fonden får ett högre betyg om den har haft en bra avkastning i förhållande till fondens risknivå. En fond måste ha funnits i minst 3 år för att få ett totalt betyg. Har fonden funnits längre än 5 och 10 år får dessutom betyg för dessa tidsperioder. Morningstars hållbarhetsbetyg är ett mått på de ekonomiskt väsentliga riskerna inom miljö, socialt och ägarfrågor (ESG) i en portfölj relativt till liknande konkurrerande portföljer. Hållbarhetsbetyget beräknas för fonder, förvaltningsuppdrag och index globalt, med hjälp av Morningstars databas med portföljinnehav.