Hem Aktuellt Coelis jurist Alla dessa 129 dagar – tillslut en ny regering!

Alla dessa 129 dagar – tillslut en ny regering!

Den 11 januari 2019 presenterade Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna ett utkast till sakpolitisk överenskommelse innebärande att partierna är överens om ett budgetsamarbete samt om ett samarbete som begränsas av de politiska frågor som framgår av överenskommelsen. Överenskommelsen är tänkt att gälla budgetår för budgetår så länge som partierna är överens om dess fortsättning men inriktningen är att samarbetet ska löpa hela mandatperioden.

Överenskommelsen innebar att Centerpartiet och Liberalerna skulle lägga ner sina röster vid statsministeromröstningen men för att Stefan Löfvén skulle kunna väljas krävdes också att Vänsterpartiet i vart fall inte tryckte på röd knapp. Efter några skakiga dagar då ingen riktigt visste hur Vänsterpartiet skulle ställa sig till överenskommelsen kunde Stefan Löfvén en vecka senare väljas till ny statsminister och Sverige fick 129 dagar efter valet en ny regering.

Den sakpolitiska överenskommelsen omfattar total 73 punkter inom följande områden:

  • Ekonomi och statsfinanser
  • Jobb, företagande och hållbar tillväxt
  • Hela landet ska växa
  • Miljö och klimat
  • Integration och hedersbrott
  • Bostäder
  • Skolan
  • Sjukvård och äldre
  • Funktionshinder
  • Migration
  • Trygghet, säkerhet och demokrati

Jag tänkte i detta inlägg titta lite närmare på de punkter som påverkar våra skatter och jag refererar till samma numrering och samma text som finns i överenskommelsen.

Punkt 3.  Bättre villkor för företagande och entreprenörer. Beskattningen av företag, i synnerhet växande små och medelstora företag, blir mer gynnsam. Arbetsgivaravgifter sänks. Förbättrade regler för personaloptioner och borttagen extraskatt på generationsskiften genomförs. RUT-avdraget breddas till fler tjänster. (Utredning om äldre-RUT under 2019). 3:12-reglerna förenklas (utredning 2019–2020. Ny lagstiftning från 2022) och kravet på aktiekapitalet sänks till 25 000 kronor (Ds våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).

Punkt 4.  En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.

Punkt 5. Sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Värnskatten tas bort 1 januari 2020. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Målet är att den ska omsluta minst femton miljarder kronor inklusive de förslag som genomförs i vårändringsbudgeten 2019 och de förslag som genomförs i skattereformen.

Punkt 7. Bättre villkor för Sveriges pensionärer. Den högre skatt pensionärer betalar tas bort år 2020 och pensionen höjs för vanliga löntagare år 2021. Denna förändring genomförs över statsbudgeten vid sidan av de större förändringar av pensionssystemet som pensionsgruppen är överens om och som ska genomföras.

Punkt 15. Fler ska kunna bli företagare. Genomför en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande (Utredning under 2019–2020 och förändringar från 2021) och sänkt aktiekapital till 25 000 kronor (Ds våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).

Punkt 16. En gynnsam beskattning för växande företag. Uttaget av arbetsgivaravgift sänks. Taket i RUT ska tredubblas. RUT-avdraget ska utvidgas till tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. (Utredning under 2019, införs i BP21). Ett äldre-RUT ska utredas. (Tillsätts 2019) Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, ska tas bort. Även beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom att bland annat utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. En utredning med syftet att förenkla 3:12 ska genomföras (Utredning 2019–2021. Ny lagstiftning från 2022).

Punkt 45. Ta bort flyttskatten genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas.

Sammanfattningsvis några kommentarer på ovanstående punkter:

Det kan konstateras att det mesta av överenskommelsen handlar om en politisk viljeinriktning och att flera av dessa först kommer bli föremål för utredningar med en målsättning om genomförande vid angivna framtida tidpunkter. Hur det blir med detta i verkligheten vet vi således inte i nuläget. Det enda vi vet idag med säkerhet är att värnskatten ska tas bort den 1 januari 2020.

När det gäller punkt 4 och målsättningen att genomföra en omfattande skattereform har detta varit på tapeten länge, men frågan är om det är möjligt att hinna genomföra detta under nuvarande mandatperiod. Min gissning är att en ny skattereform tidigast kan bli aktuell efter nästa val 2022 om det överhuvudtaget är möjligt att få till stånd de kompromisser som kommer krävas.

Punkt 45 innebär att räntan du idag får betala för uppskov med kapitalvinster på bostäder tas bort.  Räntan utgår med cirka 0,5 procent av vinsten vilket innebär att den netto uppgår till cirka 2,27 procent. Att uttrycka det som att ”flyttskatten försvinner” är således inte korrekt då det alltså endast handlar om uppskovsräntan.

Positivt för alla som har företag och är i ett läge för generationsväxling inom familjen är att den negativa skatteeffekt som det innebär att generationsväxla inom familjen jämfört med en extern köpare ska avskaffas. Det bör vara enkelt och snabbt gjort då det redan finns ett färdigt förslag i den 3:12 utredning som skrotades för ett par år sen.