Fem faktorer som påverkar räntemarknaden

Kort sagt är ränta kostnaden för att låna kapital eller kompensationen man erhåller för att låna ut sitt kapital. Räntenivåerna på olika instrument beror på tillgången och efterfrågan på dessa krediter. När tillgången och/eller efterfrågan ändras, skiftar också räntenivåerna för att nå en punkt där tillgång och efterfrågan möts. Men vad är det för underliggande faktorer som kan förändra räntan och hur driver de efterfrågan respektive tillgången på krediter?

Det finns flera mer eller mindre komplexa anledningar till att räntenivåerna ändras. Nedan går jag igenom fem faktorer som påverkar detta samband.

Centralbanken

Centralbanken i ett land påverkar nivåerna på statsräntor med kortare förfallotid genom att kontrollera styrräntan, vilket även är räntan för de större bankernas placeringar och lån från Centralbanken. Detta gör sedan att de långsiktiga räntorna ändras beroende på förväntningarna på framtida räntenivåer och framtida aktivitet från centralbanken. Tittar vi på Sverige specifikt så är Riksbanken, som centralbank i ett litet exportberoende land, beroende av vad andra centralbanker gör. Det är alltså inte bara Riksbanken som styr hur vår räntekurva ser ut, utan agerande av europeiska centralbanken och Federal Reserve i USA spelar också roll. Med det sagt är det ändå Riksbankens penningpolitik som är den absolut viktigaste faktorn för hur räntorna utvecklas i Sverige och penningpolitiken styrs för att nå ett tvåprocentigt inflationsmål, likt många andra välutvecklade länder och utan hänsyn till andra delar av ekonomin.

Tillgångsrisken

Risken att förlora hela eller delar av det utlånade kapitalet är en viktig faktor att ta hänsyn till. En tillgång som har låg risk, till exempel en statsobligation i ett välfungerande land, har en lägre ränta än en företagsobligation i ett bolag med svag finansiell ställning. Detta på grund av att risken att förlora det insatta kapitalet är, i det här fallet, högre i företagsobligationen. För obligationer med hög kreditvärdighet (statsobligationer i länder såsom USA och Tyskland) så är refinansieringsrisken nästintill obefintlig. När uppfattningen i marknaden om risken att äga tillgången ändras, skiftar också värderingen av tillgången, och därmed ändras räntan som en investerare begär för att äga tillgången.

Belåningscykeln

Tillgången till kapital går i cykler. Under vissa perioder är tillgången till kapital god då banker och investerare är beredda att låna ut en stor mängd kapital, vilket pressar ned räntorna och den sammanslagna belåningen i samhället drivs upp. Under andra perioder ser investerare ökade risker, det kan exempelvis vara för hög skuldsättning, en inbromsande ekonomi eller högre arbetslöshet.  Tillgången till kapital dras då ned och det blir dyrare att låna kapital – räntan stiger helt enkelt. Detta gör att skuldsättningen minskar igen och en ny belåningscykel startar.

Var en marknad befinner sig i belåningscykeln har en stark effekt på de långsiktiga räntenivåerna. Tilläggas bör att högre belåning nödvändigtvis inte har ett direkt förhållande med högre räntor utan ibland är investerare tillfreds med en högre skuldsättning utan att ta högre räntor för det.

Regelverk och banksystemet

Det finansiella regelverket och graden av hur välutvecklat en ekonomis banksystem är har effekt på tillgången av kapital.  I ett välutvecklat banksystem finns det ett transparent samband mellan tillgången på kapital, räntenivåer och tillgångsrisker. Detta är en förutsättning för att kapital på ett effektivt sätt ska kunna nå företag och privatpersoner som vill investera. I ett banksystem som ej är välutvecklat har kreditgivare och kredittagare svårt att mötas på ett effektivt sätt. Detta gör att räntenivåerna oftast är högre i den här typen av banksystem.

Inflation

Inflationen påverkar räntenivåerna såtillvida att långivare kräver en högre ränta vid förväntningar om högre inflation, och vice versa. Detta för att långivarna inte ska få sin köpkraft urholkad. Dynamiken mellan den ekonomiska konjunkturen, räntenivåer och förväntad inflation är komplex, men i sin enklaste form ser förhållandet ut enligt följande: När konjunkturen börjar växla upp ökar företag sin produktion för att möta en stigande efterfrågan. Detta gör att produktionsutnyttjandet i ekonomin ökar, vilket driver lönesättningen uppåt (arbetsgivare får betala mer för att behålla arbetskraft som annars byter arbetsgivare). Den högre lönesättningen återspeglas sedan i priser på de produkter som har producerats. Det kan beskrivas som en kedjereaktion, vilket driver på en förväntad högre inflationstakt framöver.

De faktorer jag tagit upp här driver alla prissättningen på räntemarknaden. Faktorerna lever i symbios och kan påverka räntorna på olika sätt. Det är därför det är svårt, även för de mest insatta aktörerna, att förutspå var räntenivån är om ett, tre eller fem år.

”Mänskligheten består av två skilda släkten; de som lånar och de som lånar ut” – Charles Lamb.

Författare

Alexander Wahlman
Senior Analyst Fixed Income

Prenumerera på Aktuellt från Coelis förvaltare