Vad händer med skatterna i Sverige efter valet?

I skrivande stund är det bara dagar kvar till valet. Även om klimatet och migrationen fått stor plats i årets valrörelse är det som alltid ett stort intresse för den ekonomiska politiken och skattefrågorna.  Utgångspunkten för alla partier är att vi medborgare ska få det så bra som möjligt, att gå till val på något annat kommer ju ge få röster. Så den fråga man som väljare får ställa sig är vilken väg framåt som man tror kommer vara bäst för Sverige.

Att vi behöver ha ett system där staten samlar in skatt och använder pengarna för gemensamma nyttigheter som skola, sjukvård, försvar och så vidare är nog de alla flesta av oss alla överens om. Den politiska skiljelinjen mellan blocken är således inte skatterna i sig utan vad som ska finansieras med skattemedel, varifrån pengarna ska komma och hur mycket det får kosta.

AB Sverige omsätter idag ca 2000 miljarder kronor per år. Det är alltså den totala summan som Sverige drar in på olika skatter och avgifter och som ska täcka statens alla utgifter på olika områden. Av de samlade intäkterna kommer nästan 75 procent från skatt på arbete, arbetsgivaravgifter och skatt på konsumtion (moms). Cirka 12,5 procent kommer från kapitalskatter, varav hälften är bolagsskatt, och 6 procent av skatteintäkterna utgörs av olika typer av miljöskatter. Det är därför inte så konstigt att alliansen vill sänka skatten på arbete medan de rödgröna ser att det finns utrymme att istället höja skatterna på kapitalinkomster och miljöförstörande utsläpp.

På utgiftssidan används cirka 70 procent av alla skatteintäkter till kostnader för vård, skola och omsorg. Mer än 80 procent av landstingsskatten och cirka 75 procent av kommunalskatten används för dessa ändamål.  Det som blir kvar ska räcka till allt annat som försvar, polis, rättsväsende, migration, kultur och så vidare.

Skattetrycket, det vill säga den samlade skattebelastning i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP), ligger idag på nästan 45 procent vilket är tredje högst av alla OECD-länder.  Min bedömning är att inget av de rödgröna partierna, utom möjligtvis vänsterpartiet, egentligen är intresserade av att höja skattetrycket ytterligare. Av skattetrycket utgör cirka 30 procent skatt på arbete men endast 1,1 procent är skatt på egendom. Det politiska och ekonomiska utrymmet att hämta in mer skattepengar via inkomstskatter och sociala avgifter är således begränsat, inte minst då andelen löntagare som idag betalar högsta marginalskatt utgör 7,5 procent av de som arbetar. Skatteintäkterna måste hämtas in på annat håll och då blir det naturligt att blickarna riktas mot breddning av underlaget för kapitalskatterna, införande av fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och arvskatt.

Vilka är då de viktigaste skattefrågorna i årets val och var stå de två blocken i dessa frågor?

Ny skattereform

Samtliga partier är överens om att skattesystemet som vi har idag behöver reformeras, att det måste bli enklare, mer ändamålsenligt och ge förutsättningar för en ökad tillväxt genom att stimulera människor till att starta och driva företag. Utmaningen ligger i att de olika partierna har för stora skillnader i sina ingångsvärden det vill säga vad som ska finansieras med skattemedel och hur höga skatter och avgifter vi ska ha. Det kan därför bli en för stor utmaning att komma fram till de nödvändiga kompromisser som krävs för att komma överens om en långsiktigt hållbar skatteomläggning. Vägen framåt kanske istället blir att man väljer att se över de områden där det är mest angeläget att det sker förändringar och betar av dem en efter en.

Skatt på finansiella tjänster

I början på 2017 lade regeringen fram ett förslag om så kallad bankskatt. Skälet till detta var att man anser den del av den finansiella sektorn som inte är momspliktig är underbeskattad. Skatten skulle enligt förslaget utgå med 15 procent av lönekostnaden. Efter mycket kritik från framförallt allianspartierna fick regeringen backa från förslaget men har sagt att man avser att återkomma med ett reviderat förslag om man vinner valet.

Bolagsskatten

Alliansen är överens om att bolagsskatten behöver sänkas ytterligare, bland annat för att attrahera utländska bolag att etablera sig i Sverige och på så sätt skapa fler arbetstillfällen. Bolagsskatten kommer att sänkas stegvis ner till 20,6 procent från 2021 men allianspartierna kan alltså tänka sig att sänka den ytterligare.

3:12-reglerna

Här går en tydlig skiljelinje mellan Alliansen och de Rödgröna. Visserligen är alla partier överens om att reglerna är krångliga och svåröverskådliga och behöver ses över. Dock har de olika blocken olika utgångspunkter för detta. Socialdemokraterna anser att gapet mellan skatt på arbete och skatt på kapital, som idag är 40 procent, behöver minskas genom att höja skatten på utdelningar och kapitalvinster från 20 till 25 procent. Allianspartierna å sin sida anser att skatten på arbete i första hand ska minskas och att kravet på 4 procents ägande för att få räkna med företagets löner vid beräkning av gränsbelopp ska tas bort.  Socialdemokraterna har aviserat att vinner man valet kommer man att återkomma med det stoppade förslaget om ändrade 3:12-regler och där har man vänsterpartiet och miljöpartiet med sig.

Det råder dock enighet mellan partierna om att de regler som gör det skattemässigt ofördelaktigt att generationsskifta inom familjer behöver ändras.

Pensionärsskatten

Alla partier överens om att den så kallade pensionärsskatten måste bort. Pensionärsskatten är den skillnad i merskatt för pensionärer som uppstod när jobbskatteavdrag infördes. Pensionärerna betalar idag på grund av detta mer i skatt på samma inkomst som en löntagare gör.

Miljöskatterna

Det finns en enighet bland alla partier att det ska kosta att smutsa ner miljön. Det som skiljer är i huvudsak hur stora miljöskatterna ska vara och hur de ska tas ut.

Inkomstskatt på arbete

Allianspartierna vill sänka skatten på arbete och då handlar det främst om sänkta arbetsgivaravgifter. Syftet är att det ska vara billigare att anställa personal och på så sätt få fler människor i arbete.

Socialdemokraterna är inte intresserade av att sänka några skatter i nuläget då de menar att det istället behövs mer pengar och mer resurser till välfärden.  Vänsterpartiet kan dock tänka sig en sänkt inkomstskatt för dem med allra lägst löner.

Arbetsgivaravgifterna

Här ligger Miljöpartiet närmare Alliansen än Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet vill sänka arbetsgivaravgifterna för små företag och kan även tänka sig en ytterligare sänkning av bolagsskatten. Syftet är att stärka småföretagen och på så sätt underlätta för att få fler människor i arbete. Skattesänkningarna vill man bland annat finansiera genom att höja skatterna på miljöfarliga utsläpp.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna ligger lite vid sidan om de två blocken. De förväntas bli ett av de tre största partierna i valet men kommer högst troligt inte få något direkt politiskt inflytande eftersom ingen vill samarbeta med dem. När det gäller skatterna vill de sänka inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare hellre än bolagsskatten. Detta ska ske bland annat genom en höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Partiet vill stärka småföretagens och entreprenörernas förutsättningar att driva och starta verksamhet och är därför emot regeringens förslag om ändrade regler för fåmansföretagen. Vidare vill partiet slopa den allmänna löneavgiften. Allmän löneavgift är en skatt på lön som arbetsgivare i Sverige betalar till staten. Skatten kallas avgift, men tillfaller staten och är inte kopplad till några förmåner i socialförsäkringssystemet. Partiet är också enigt med de andra partierna om att pensionärsskatten måste slopas. När det gäller höjda miljöskatter är de emot höjda skatter på bensin eftersom det försvårar för människor på landsbygden som behöver transporteras med bil.

Enligt opinionssiffrorna ser det idag inte ut som att något av blocken kommer få egen majoritet i riksdagen. Det innebär att det kommer behövas kompromisser från bägge håll för att få fram förslag som kan röstas igenom i riksdagen. Det innebär att ingen idag vet säkert vad som slutligen kommer hända med skatterna. Det enda vi vet är de olika blockens och partiernas viljeinriktning.

Erik Lundkvist

Kapitalförvaltare Strategifonder samt Coeli Balanserad

  • Har arbetat på Coeli sedan 2004
  • Mer än 15 år i branschen
  • Magisterexamen i nationalekonomi från Örebros universitet samt auktoriserad finansanalytiker, CEFA, från Handelshögskolan i Stockholm

Erik är Chief Investment Officer på Coeli och har det övergripande ansvaret för bolagets kapitalförvaltning och tillgångsallokering. Erik är även ansvarig för kapitalförvaltningen av Coelis strategiska portföljer samt för utvärderingen av nya kapitalförvaltarteam. Erik har över tio års erfarenhet av kapitalförvaltning och analys.

Mikael Petersson

Kapitalförvaltare Coeli Absolute European Equity

  • Arbetat på Coeli sedan 2018
  • Mer än 25 års erfarenhet av finansbranschen
  • BSc från Lunds Universitet

Mikael Petersson är ansvarig förvaltare för Coeli Absolute European Equity och har många års erfarenhet av fondförvaltning. Mikael har arbetat för några av de mest framgångsrika hedgefondsfirmorna i Europa såsom Lansdowne Partners och Kairos Investment Management i London. Han har även framgångsrikt varit med och startat och bedrivit egen verksamhet i Zug där Coeli var en tidig investerare.

Namik Immelbäck

Namik Immelbäck

Kapitalförvaltare Coeli Altrua Macro

  • Arbetat på Coeli sedan 2018
  • 12 års erfarenhet av globala makroinvesteringar
  • BSc London School of Economics, MSc Bocconi

Namik Immelbäck är ansvarig förvaltare av Coeli Altrua Macro. Han har de senaste 12 åren arbetat som makroekonom, investeringsstrateg och portföljförvaltare på välrenommerade makrohedgefonder som Comac Capital, Tudor och Millennium i London och New York.

Coelis kapitalförvaltare Hans-Henrik Skov

Hans-Henrik Skov

Kapitalförvaltare Coeli Frontier Markets

  • Har arbetat på Coeli sedan 2014
  • Mer än 12 år i branschen
  • Master of Science i finansiering från Copenhagen Business School. Har även studerat vid Lubin School of Business och California State University.

Hans-Henrik Skov är tillsammans med James Bannan ansvarig kapitalförvaltare för Coeli Frontier Markets och har förvaltat aktier i gränsmarknader sedan maj 2007. Han arbetade för Bankinvest Asset Management från maj 2007 till februari 2014, där han delade förvaltningsansvaret för Bankinvests Frontier Markets fonder. Hans-Henrik arbetade dessförinnan för Barclays Capital och JP Morgan i London. Fonden Coeli Frontier Markets vann 2018 det prestigefulla Thomson Reuters Lipper Fund Award för bästa fond i sin kategori.

Coelis kapitalförvaltare James Bannan

James Bannan

Kapitalförvaltare Coeli Frontier Markets

  • Arbetat på Coeli sedan 2014
  • Mer än 12 års erfarenhet av branschen
  • Auktoriserad revisor från Institute of Chartered Accountants, Australien

James Bannan är tillsammans med Hans-Henrik Skov ansvarig kapitalförvaltare för Coeli Frontier Markets och har investerat i gränsmarknadsländer i över 10 år. James har bland annat delat förvaltningsansvar för Bankinvest Frontier Marketsfonder tillsammans med Hans-Henrik sedan maj 2011. Dessförinnan bodde James i Ho Chi Minh City, Vietnam i 5 år och arbetade med Bankinvest Private Equity New Markets fonder. Fonderna med vintage 2006-2010 var av Prequin rankade som de som skapat högst avkastning i Asien med över 50 procent i värdestegring. Före sin tid i Vietnam, arbetade James med M&A på KPMG i Sydney och Köpenhamn, där han genomförde flera transaktioner i gränsmarknadsländer. Fonden Coeli Frontier Markets vann 2018 det prestigefulla Thomson Reuters Lipper Fund Award för bästa fond i sin kategori.

Coeli Andreas Brock

Andreas Brock, CFA

Kapitalförvaltare Coeli Global Selektiv

  • Arbetat på Coeli sedan 2014
  • Mer än 10 år i branschen
  • MBA från London Business School, kandidatexamen från Lunds Universitet och är CFA Charterholder

Andreas Brock är ansvarig förvaltare för Coeli Global Selektiv och har lång erfarenhet av både aktieanalys och förvaltning. Innan Andreas kom till Coeli ansvarade han för nordisk verkstadsanalys på Nordea. Dessförinnan arbetade han som kapitalförvaltare på Capital Group i London. Före sin tid i London, arbetade Andreas med företagsförvärv för ABB i Kina. Andreas var medlem i styrelsen för CFA Sweden 2015-2017.

Coeli Henrik Milton

Henrik Milton

Kapitalförvaltare Coeli Global Selektiv

  • Har arbetat på Coeli sedan 2016
  • Mer än 17 års erfarenhet av branschen
  • Masterexamen i Finans från Lunds Universitet

Henrik Milton är tillsammans med Andreas Brock ansvarig förvaltare för Coeli Global Selektiv. Henrik har lång erfarenhet av aktieanalys och portföljförvaltning. Han har tidigare bland annat arbetat som fondförvaltare på Capinordic Asset Management där han ansvarade för fonderna Global Opportunities och BRICA fram till och med år 2010.

Gustav Fransson

Kapitalförvaltare Coeli Likviditetsstrategi & Coeli Nordisk Företagsobligationsfond

  • Har arbetat på Coeli sedan 2009
  • Mer än 10 år i branschen
  • Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.

Gustav har varit verksam i finansbranschen sedan 2006 och har erfarenheter från olika roller inom kapitalförvaltning och bankverksamhet. Innan han började arbeta för Coeli 2008 var han anställd som fastighetsanalytiker på Royal Bank of Scotland, Nordic Branch.

porträttbild man

Alexander Larsson Vahlman

Senior Analytiker Coeli Likviditetsstrategi & Coeli Nordisk Företagsobligationsfond

  • Arbetat på Coeli sedan 2018
  • Arbetat i finansbranschen sedan 2014
  • MSc från Rotterdam School of Management och kandidatexamen från Mercyhurst University

Alexander Larsson Vahlman är Senior Analytiker på fonderna Coeli Likviditetstrategi och Coeli Nordisk Företagsobligationsfond. Innan Alexander kom till Coeli arbetade han för Danske Bank med företagsfinansiering och bolagsanalys.

Joel Etzler

Kapitalförvaltare Coeli Energy Transition

  • Arbetat på Coeli sedan 2019
  • Mer än 13 års erfarenhet av finansbranschen
  • MSc från Kungliga Tekniska Högskolan

Joel Etzler är Förvaltare och grundare av fonden Coeli Energy Transition och har mer än 13 år i branschen med investeringserfarenhet från både publika och privata investeringar. Joel började arbeta tillsammans med Kalvoy på Horizon Asset i London i 2012 och spenderade dessförinnan fem år inom Private Equity på Morgan Stanley i London. Joel började sin investeringskarriär inom teknologisektorn på Swedbank Robur i Stockholm, 2006.

Vidar Kalvoy

Kapitalförvaltare Coeli Energy Transition

  • Arbetat på Coeli sedan 2019
  • Mer än 20 års erfarenhet av finansbranschen
  • MBA från IESE i Barcelona, MSc från Norska Handelshögskolan

Vidar Kalvoy är ansvarig Förvaltare och grundare av fonden Coeli Energy Transition. Vidar har över 20 års erfarenhet från aktieförvaltning och aktieanalys. Under nio år var han ansvarig för energiinvesteringarna på Horizon Asset i London, en marknadsneutral hedgefond. Vidar har även förvaltat energiaktier på en annan Londonbaserad hedgefond samt arbetat som aktieanalytiker inom teknologisektorn både i Frankfurt och i Oslo.