Förvaltarkommentar Capital Preservation Strategy april 2019

Utveckling på de finansiella marknaderna under månaden

Börserna fortsätter att stiga kraftigt under april månad. Starkast utvecklades cykliska storbolag i västvärlden. Bolagens rapporter överträffade lågt ställda förväntningar och vinsterna ökade något mot med ett år tillbaka och i jämförelse med en förväntad minskning. Makrostatistiken som senaste månaderna visat på avmattning i världskonjunkturen har stabiliserats något. Uppgången på utländska investeringar blev ännu en gång större i svenska ögon då den svenska kronan fortsatte att försvagas. Riksbanken sköt fram tidpunkten för nästa räntehöjning, vilket fick kronan att falla med 2,2 procent mot euron och med 2,5 procent mot dollarn. Detta medför en dollarkurs på 9,51 kr och är den lägsta nivån sedan 2002 då IT-bubblan sprack. De nordiska- och europeiska kreditmarknaderna fortsatte att utvecklas starkt med sjunkande kreditspreadar under månaden. De långa statsobligationer visade dock en något negativ trend med stigande räntor, där de norska, tyska, brittiska och amerikanska 10-åriga statsobligationerna steg mellan 7-15 baspunkter. Den svenska 10-åriga obligationen var undantaget där avkastningen sjönk med 3 baspunkter till 0,16 procent.

Exponering – framåtblickande syn och allokering

Den amerikanska centralbanken FED var den största anledningen till att börserna föll så kraftigt under det sista kvartalet förra året, FED är även den största anledningen till att börserna stigit rekordsnabbt hittills i år. Marknaden oroade sig för att FED skulle fortsätta höja räntan även fast den amerikanska ekonomin förväntades sakta in och därmed skapa en lågkonjunktur. De kraftiga värdefallen på världens börser tvingade FED att tänka och i januari tog de en ”paus” från kommande räntehöjningar. Marknaden, som tolkade pausen som en kapitulation, gick steget längre och har prisat in en mindre sänkning under året. Aktiemarknaderna har därefter återhämtat sig kraftigt till nya högsta nivåer, se grafen nedan (obs utvecklingen är i lokal valuta, inte SEK).

Då bolagens vinster inte ökat nämnvärt under årets första månader är alltså hela börsuppgången ett resultat av minskad riskpremie (det vill säga att värderingen, pris per aktie, har stigit). För att börsuppgången ska kunna fortsätta från rådande nivå krävs bättre förutsättningar för bolagens intjäningsförmåga. Internationella valutafonden (IMF) sänkte i början av april prognosen för den globala ekonomiska tillväxten i 2019 med 0,2 procent till 3,3 procent, vilket är den lägsta nivån sedan finanskrisen. En avmattning av världskonjunkturen är alltså redan inprisad i aktiekurserna. Skulle avmattningen bli mildare än väntat skulle det vara positivt för aktiemarknaderna och även det motsatta gäller givetvis. Den största katalysatorn skulle vara om den amerikanska centralbanken gör som marknaden tror och hoppas, det vill säga att de sänker räntan, men det kommer tidigast ske under andra halvåret så länge marknaderna inte faller kraftigt. En räntesänkning skulle göra det billigare att låna och skulle öka förutsättningarna för dollarförsvagning, vilket i sin tur skulle förbättra förutsättningarna för de exporterande företagen. Den andra tungviktaren globalt är Kina, vars ekonomi med stor sannolikhet växte saktare än de officiella siffrorna under förra året. Därför valde de att stimulera, vilket tagit tillbaka landet tillbaka till trendtillväxt på 6-6,5 procent. Det råder osäkerhet om de har uppnått sitt mål eller om de kommer fortsätta. Om Trump gör allvar av sina nya hot om att höja tullarna på fredag ökar sannolikheten för fortsatta stimulanser. Att Kina återhämtar sig är nästan en förutsättning för att den europeiska avmattningen ska bottna ur, då det är exportindustrin som utvecklats svagast. Slutsatsen är att det krävs förbättrade makroutsikter i USA eller Kina för att börsuppgången ska hålla i sig och att det just nu står och väger. Politik är oftast inget annat än brus för aktiemarknaderna, men medan risken för en hård Brexit minskat kan de planerade handelssamtalen mellan USA och Kina med start den 8 maj vara viktiga för börsens utveckling i närtid. Så sent som i förra veckan signalerade båda parter att ett avtal skulle vara möjligt redan denna vecka, men nu är USA:s tolkning att den kinesiska delegationen har stött på inhemskt motstånd och vill omförhandla. Därav kom Trumps tweets i söndags om eventuella nya tullar redan nu på fredag. Trump känner sig sannolikt allt mer stressad att få ett avtal på plats som får honom att se ut som en vinnare då konsekvenserna av ett utökat tullkrig rimmar illa med valkampanjerna för presidentvalet 2020 som på allvar börjar i höst. Det ökar därmed risken att Trump gör verklighet av hotet och höjer tullarna redan på fredag om han inte får till en vinnande lösning.

Efter en så kraftig uppgång som börserna har haft under årets första månader är det ingen avancerad gissning att aktiekurserna behöver lite tid att återhämta sig. Vi kommer sannolikt uppleva en eller ett par större korrektioner på börsen i år, men i och med att Fed har vänt kappan efter vinden talar det för att 2019 blir ett år med positiv avkastning på börsen. Under början av maj månad har vi halverat övervikten mot tillväxtmarknadsländerna och har dessutom bytt ut tillväxtmarknadsfonden från Aviva till JP Morgan. Att övervikta tillväxtmarknadsländerna på bekostnad av undervikt mot svenska aktier har varit fördelaktigt. Kapitalet som flyttas från tillväxtmarknadsländerna investeras i stället i Europa och USA. Under månaden sålde vi det amerikanska finansiella tjänstebolaget Broadridge. Istället för Broadridge köpte vi det amerikanska betalningsbolaget Total System Service (TSS).

Fondens utveckling

Fonden sjönk med 2,99 procent och är ner med 1,38 procent hittills i år.