Förvaltarkommentar Coeli Likviditetsstrategi april 2019

Coeli Likviditetsstrategi steg under april med 0,17 procent. Sedan årsskiftet har fonden därmed stigit med 0,58 procent. Utvecklingen i den nordiska företagsobligationsmarknaden var fortsatt stark under april med allmänt fallande kreditspreadar. Fortsatta inflöden i förtagsobligationsfonder och ökad riskaptit bland investerare gav stöd både till andrahandsmarknaden och de nyemissioner som lanserades under månaden.

Största bidragsgivare i april var Samhällsbyggnadsbolaget i Norden vars obligationer steg kraftigt i värde efter det att bolaget erhållit officiella investment grade-ratingar från Fitch och S&P. Samhällsbyggnadsbolaget genomförde under månaden en rad transaktioner som möjliggjorde uppgraderingen: en större försäljning av en kontorsfastighet, förlängningar av kapital- och räntebindningstider och emissioner av såväl nya stamaktier som djupt efterställda obligationer.

Ett gott avkastningsbidrag kom likaledes från Telia, bolagets kvartalsrapport var i linje med förväntan och innehöll uppgifter om något fallande intäkter och vinst men med ett förstärkt kassaflöde. Även fastighetsbolaget Kungsleden hörde till de större bidragsgivarna. I bolagets rapport för det första kvartalet framgår att belåningsgraden nu är en bit under 50 procent, ett viktigt delmål för att bolaget skall kunna nå en förbättrad rating.

I princip samtliga innehav bidrog positivt till månadens resultat. Undantaget var nyinvestering B2 Holding som värderades ned något och hade därmed ett mindre negativt bidrag.

Under månaden deltog fonden i en nyemission av djupt efterställda obligationer från Länsförsäkringar Bank, därtill adderades exponering mot det norska kredithanteringsföretaget B2 Holding. De båda nya innehaven bedöms erbjuda goda avkastningsmöjligheter och ökar den genomsnittliga yielden i portföljen, samtidigt som respektive bolags verksamheter uppvisar förhållandevis låg konjunkturkänslighet. Fonden handlade även aktivt i obligationer från Samhällsbyggnadsbolaget och ökade under månaden sin exponering mot bolaget genom placeringar i bolagets gröna obligationer med förfall 2024. Ahlsell lämnade portföljen till följd av att bolagets obligationer blivit förtidsinlösta efter att bolaget blivit uppköpt från börsen.

Internationella valutafonden (IMF) sänkte i början av månaden prognosen för den globala ekonomiska tillväxten 2019 till den lägsta nivån sedan finanskrisen. IMF:s prognos uppgår nu till 3,3 procent för den globala ekonomin, en sänkning med 0,2 procentenheter från den förra bedömningen i januari. IMF framhåller att de två största riskerna för den globala ekonomin inte oväntat är Storbritanniens utträde ur EU samt handelskonflikten mellan USA och Kina. Tillväxtprognoserna sänktes för EMU-området med 0,3 procentenheter till 1,3 procent för 2019. Dock höjdes prognosen för den kinesiska ekonomin med 0,1 procentenhet till 6,3 procent. För svensk del reviderades siffrorna något mer, svensk BNP prognostiseras nu att växa med 1,2 procent under 2019, en sänkning med 1 procentenhet från den tidigare prognosen.

Från centralbankshåll var det en relativ lugn månad utan några större oväntade händelser. ECB återupprepade mantrat att de är villiga att hålla räntorna på nuvarande nivåer så länge det behövs för att uppnå en inflation om 2 procent. För svensk del lämnade Riksbanken som väntat räntan oförändrad, de stora nyheterna var dock att direktionen har beslutat att köpa statsobligationer för ett nominellt värde om 45 miljarder kronor med början av juli 2019, samt att de ser kommande räntehöjningar i en något långsammare takt än tidigare väntat. Dock upprepar direktionen att de avser höja styrräntan under slutet av 2019, alternativt början av 2020.

De nordiska- och europeiska kreditmarknaderna fortsätter gå starkt med sjunkande kreditspreadar under april. Stibor 3-månader som under mars månad för första gången sedan 2015 gick över 0 procent, sjönk under månaden tillbaka och avslutade på -0,06 procent. De långa statsobligationerna visade dock en något negativ trend under månaden med stigande räntor, där de norska, tyska, brittiska och amerikanska 10-åriga statsobligationerna alla steg mellan 7-15 baspunkter. Den svenska 10-åriga obligationen var undantaget där avkastningen sjönk med 3 baspunkter till 0,16 procent.