Förvaltarkommentar Coeli Likviditetsstrategi april 2020

Likviditetsstrategi steg under april med 1,63 procent. Sedan årsskiftet har fondandelsvärdet därmed minskat med 3,54 procent. Under april återhämtades delar av den dramatiska nedgången som skedde i företagsobligationsmarknaden under månaden innan. Kreditspreadarna inom både investment grade- och high yield-segmenten gick ihop avsevärt, särskilt under de första två veckorna medan avslutningen på månaden bjöd på mer sidledes utveckling.

En stor del av den positiva utvecklingen kan tillskrivas att likviditeten i marknaden successivt förbättrades. Begränsad aktivitet i primärmarknaden och balanserade fondflöden har bidragit till stabiliseringen. Därtill har de omfattande stödåtgärderna från centralbankshåll bidragit positivt både genom de direkta likviditetstillskotten och indirekt genom att stärka investerarnas riskaptit.

Den panik och totala osäkerhet som kännetecknade marknadsutvecklingen i mars tycks därmed vara bakom oss. Kreditspreadarna är dock kvar på förhållandevis höga nivåer och marknaden tar därmed höjd för att det under kommande kvartal kommer vara fler bolag som tvingas till betalningsinställelser eller andra typer av kredithändelser till följd av den globala konjunkturnedgången.

Bland månadens större bidragsgivare återfanns främst Stolt Nielsen och Ship Finance vars obligationer noterades cirka 30 procent respektive 20 procent högre, båda bolagen har obligationer i den norska marknaden och hörde till de sämst presterande i fonden under mars. Även Stillfront och Millicom gav signifikanta resultatbidrag då obligationer från respektive steg med cirka 10 procent. Uppgången för dessa två kan ses i ljuset av att de bedöms vara välpositionerade, visserligen i vitt skilda branscher, och kan förväntas stå emot en kraftigt försämrad konjunktur relativt väl.

På den negativa sidan återfanns främst danska Tryg Foriskring vars obligationer värderades ned, dock utan att någon handel rapporterats över börsen. Tryg presenterade sin rapport för det första kvartalet och uppvisade god tillväxt och ett förbättrat försäkringstekniskt resultat, sista raden tyngdes dock av ett negativt investeringsresultat. Även obligationer från försäkringsbolaget Sirius International handlades ned, bolaget är sedan slutet av mars i en strukturerad säljprocess. Inga konkreta nyheter om försäljningen presenterades under månaden, en uppdatering väntas i samband med rapporten för det första kvartalet.

Under månaden avyttrades obligationer från Songa Container och Melin Group, båda bolagen bedömdes ha en relativt låg kreditkvalitet. Avyttringarna vidtogs för att minska risken i portföljen givet den förestående konjunkturnedgången och stramare finansieringsvillkor. Nyinvesteringar gjordes i obligationer från mätteknikbolaget Hexagon samt fastighetsbolagen Heimstaden Bostad och Balder. Därtill adderades efterställda obligationer från Vattenfall till portföljen. Nyinvesteringarna kunde ske till vad som bedöms vara attraktiva avkastningsnivåer och bidrar till ökad diversifiering bland fondens räntebärande innehav.

Inte helt oväntat präglades även denna månad av coronaviruset och dess påverkan på den globala ekonomin. Internationella valutafonden (IMF) släppte under månaden nya BNP-prognoser med en förväntad minskning om 3,0 procent under 2020 med en återhämtning om 5,8 procent under 2021. IMF varnar också för att världen kan stå inför en värre ekonomisk situation än under finanskrisen. Global belåningsgrad i förhållande till BNP förutspås enligt IMF stiga till cirka 85 procent under 2020, vilket är en markant ökning från 69 procent i slutet av 2019. Bland annat räknar IMF med att USA:s belåningsgrad väntas stiga till 107 procent av BNP från 84 procent.

Efter de hastiga och breda nedgångarna under mars har börserna återhämtat sig starkt under april, bland annat steg S&P 500 12,7 procent vilket var den bästa månaden sedan 1987. Amerikansk jobbstatistik har under månaden visat katastrofala siffror, sammantaget under mars och april har totalt cirka 30 miljoner amerikaner ansökt om arbetslöshetsersättning. För att sätta siffrorna i relation så har dessa nivåer på arbetslösheten inte setts sedan depressionen under 1930-talet. Amerikanska centralbanken (FED) har meddelat, likt Draghi gjorde i Euro-området, att centralbanken är villig att göra ”vad som krävs” för att stötta ekonomisk tillväxt. Bland annat har FED infört program för att erbjuda lån till företag, kommuner och stater i storleksordningen om 2 300 miljarder USD. Amerikanska kongressen har även den slagit på stora trumman och godkänt stödpaket till småföretag samt till utbredd virustestning.

ECB lämnade under månaden räntan oförändrad men uppdaterade sina kriterier för tillgångsköp till att även inkludera BB-ratade krediter. Främst härrör denna uppdatering till att omfatta statsobligationer, men även företagsobligationer kan komma att inkluderas givet att en nedgradering från investment grade segmentet har skett efter den 7 april. ECB har uppgett att de är redo att öka storleken på sina stödköp via sitt nya PEPP-program, vilket för närvarande omfattar 750 miljarder EUR. Även nya lån kommer genomföras till banker till minusräntor. Dessutom annonserade eurogruppmötet ett ekonomiskt krispaket med utlåning till företag om 200 miljarder EUR samt stöd till korttidsarbete och sjukvårdskostnader med ytterligare totalt cirka 340 miljarder EUR.

I Sverige har det varit en del debatt om Riksbanken borde återgå till negativ ränta, reporäntan lämnades dock oförändrad på 0,0 procent och Riksbanken argumenterar att nedgången i ekonomin är driven av restriktioner och oro för virusets spridning snarare än en finansiell nedgång. Därav skulle en lägre ränta inte uppnå önskad effekt, dock öppnar Riksbanken för att räntan kan komma att sänkas vid ett senare tillfälle vid en återhämtningsfas. Riksbanken har också inlett sitt köpprogram av företagscertifikat från icke-finansiella bolag. Svenska Konjunkturinstitutet har likt IMF under månaden sänkt sin tillväxtprognos för ett BNP fall med 3,2 procent under 2020 och en ökning med 3,5 procent under 2021 för svensk del.

De europeiska och nordiska kreditmarknaderna visade under månaden fallande kreditspreadar i både det högavkastande segmentet och investment grade-segmentet. Stibor 3-månader noterades på 0,29 procent, vilket är en svag nedgång från sista mars. Den svenska tio-åriga statsobligationen noterades i slutet av månaden till -0,13 procent och har därmed stigit 3 baspunkter under månaden.