Logga in
Den som säljer sin bostad för att köpa en ny bostad och får en skattepliktig vinst har möjlighet att begära uppskov med att betala skatt på vinsten till ett senare år. För försäljningar som skett under 2008 eller senare finns ett tak för hur stort ett uppskovsbelopp maximalt får vara. Det nuvarande takbeloppet är 1 450 000 kronor för hela bostaden och taket relateras till den egna andelen av ursprungsbostaden. Det innebär att den som t.ex. ägt sin tidigare bostad till hälften som mest kan få ett uppskovsbelopp om 725 000 kronor.
Förslaget innebär att taket slopas helt för försäljningar som sker under perioden 21 juni 2016 – 30 juni 2020. Nya uppskov från försäljningar som sker under den tiden kommer därigenom att kunna uppgå till högre belopp än vad som varit möjligt sedan taket infördes 2008.
Regeringens förslag innehåller dock inte ändrade regler på ”ränta” på uppskovsbeloppet. Denna tas ut genom att man årligen betalar en skatt på uppskovsbeloppet. Rent tekniskt går det till så att en schablonintäkt tas upp som en kapitalinkomst i inkomstdeklarationen. Schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av det uppskovsbelopp som finns kvar vid ingången av inkomståret. Skatt utgår med 30 procent av denna schablonintäkt.
Ett exempel kan åskådliggöra:
Uppskovsbeloppet är 1 450 000 kr. Den schablonintäkt som ska tas upp i inkomstslaget kapital är 24 215 kr (1,67 % x 1 450 000). Skatt att betala blir då 7265 kr (24 215 kr x 30 %) vilket då motsvarar 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
Att begära uppskov innebär i praktiken att man tar ett lån av staten på vilken man betalar en ränta. Med jämna mellanrum dyker frågan upp vilket som är bäst, att ansöka om uppskov eller att betala av skatten genom att istället ta ett banklån. En annan fråga vi brukar få är om det kan vara en bra idé att investera pengarna istället för att betala av skatten.
Det är här viktigt att inte göra en tankevurpa och tro att den “ränta” man betalar för att “låna” från staten är lika med 0,5 procent. Man måste nämligen skilja mellan uppskovsbeloppet och skatten på uppskovsbeloppet eftersom det är skatten man får uppskov med. Annars blir det fel.
Den korrekta jämförelsen får man genom att dividera skatten på schablonintäkten med kapitalvinstskatten på uppskovsbeloppet. Med utgångspunkt i exemplet ovan blir verkliga nettokostnaden för att “låna” pengar från staten genom ett uppskov ca 2,27 procent (7265/319 000). Då en vanlig räntekostnad är avdragsgill blir den korrekta räntejämförelsen ca 3,24 procent.
Detta innebär sammanfattningsvis att så länge du kan låna till en ränta som är lägre än 3,24 procent är det bättre vill investera ett belopp motsvarande skatten på uppskovet måste avkastningen överstiga 3,24 procent för att det ska löna sig.
