Använder aktieägaren huvudregeln finns också möjlighet att tillgodoräkna sig utbetalada kontanta löner till anställda, inklusive sig själv, vid beräkningen av gränsbelopp. En förutsättning för att få använda sig av utbetalda löner är dock att aktieägaren eller närstående till aktieägaren tar ut en lön som minst uppgår till 9,6 inkomstbasbelopp alternativt 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av de totala lönerna.
En fråga som ofta dyker upp är vilka möjligheter som finns att tillgodoräkna sig löner utbetalda av bolaget till närstående. Många tror felaktigt att exempelvis två makar kan slå ihop sina respektive löner så att de tillsammans uppgår till minst ovan angivna minsta löneuttag. Men det är fel. Lagen säger att någon av aktieägaren eller aktieägarens närstående själv måste uppfylla löneuttagskravet. Om så är fallet får alla närstående som äger aktier i bolaget använda sig av löneunderlagsregeln. Den närstående behöver inte själv vara aktieägare i bolaget utan det kan exempelvis vara en förälder till aktieägaren.
Som närstående räknas i detta sammanhang make eller maka, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv och deras makar, syskon (även halvsyskon) och deras makar, barn, barnbarn osv. samt även dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i. Viktigt att notera här är att sambo aldrig räknas som närstående i lagens mening.
Fördelen med denna regel är att man inte behöver belasta bolagets resultat med höga löneuttag för alla delägare, vilket kan vara bra för bolag i ett uppbyggnadsskede eller om bolaget under en period går dåligt. Det är även fullt möjligt att rotera lönuttaget mellan familjemedlemmar/delägare mellan åren.
Utgångsläget är naturligtvis att den lön som betalas ut ska vara marknadsmässig. Det betyder att lönen ska motsvara arbetsprestationen. Ibland händer det att Skatteverket vid en revision kan anse att en utbetald lön i är marknasmässig och istället ska fördelas till företagsledaren. I detta sammanhang är det den som erhållit lönen som också kommer vara den som tillgodoräknas lönen vid bedömningen av om löneuttagskravet har uppfyllts.
Notera att om uttagen kontant lön skulle understiga minsta löneuttagskrav med så lite som 1 krona går aktieägaren helt miste om möjligheten att ta med utbetalda löner vid beräkningen av sitt gränsbelopp. Eftersom det är utbetald lön per kalenderår som är relevant för beräkningen av gränsbeloppet är det ett gott råd att vid slutet av varje kalenderår säkerställa att man inte missar att betala ut tillräckligt med lön.