Veckan dominerades av fredsförhandlingar och ökade förväntningar på att Federal Reserve kan sänka styrräntan redan i december. Marknaden reagerade även på försiktigt positiva signaler från fredssamtalen mellan USA, Ukraina och Ryssland, vilket pressade försvarsaktier men stärkte riskaptiten generellt. I Europa fortsatte inflationsindikatorer att peka nedåt, medan Japan rapporterade fortsatt kärninflation över målet. I Sverige stärktes bilden av en pågående återhämtning efter ett starkt BNP-utfall, samtidigt som fokus nu riktas mot kommande inflationsdata.
Marknaderna fick tydligt stöd under veckan av större förväntningar på penningpolitiska lättnader. Flera ledande Fed-ledamöter signalerade mjukare tongångar, samtidigt som inkommande statistik visade tecken på avmattning i den amerikanska ekonomin. Bland annat kom kärn-KPI in lägre än väntat och detaljhandeln tappade fart i september. Dessa faktorer pekar mot en låg kärn-PCE-inflation (kring 0,2%) och spär på tron att Federal Reserve redan i december kan sänka räntan med 25 punkter. Marknaden prisar nu in omkring 80% sannolikhet för en sådan sänkning. Ytterligare bränsle på stimulanstron kom från politiken: Donald Trump antydde att han snart utser en ny Fed-chef, där Kevin Hassett (nu ekonomisk rådgivare i Vita huset) uppges ligga bäst till. Ett sådant val tros leda till en mer duvaktig policy i Trumps anda.
Även aktiemarknaderna globalt förbättrades i spåren av detta. I USA vände börserna upp efter starka tech-rapporter och AI-relaterad optimism. Nasdaq steg kraftigt med stöd av Nvidias imponerande kvartalsresultat, vilket dämpade oron för en bubbla i AI-sektorn. Thanksgiving-helgen innebar en kortare handelsvecka och på fredagen markerade Black Friday startskottet för julhandeln.
I Europa syntes liknande positiva tongångar: börserna steg och obligationsräntorna föll i takt med att inflationssignalerna mildrades. Snabbestimat för november visar att inflationstakten nu ligger nära eller under målet i länder som Frankrike och Italien, även om den fortfarande är något högre i exempelvis Tyskland. Kärninflationen fortsätter gradvis nedåt och marknadens prissättning via så kallade KPI-swapar antyder att inflationen kommer ligga under 2% de närmaste fem åren. Trots detta avvaktar ECB med att ändra tonläge. Inga tydliga signaler om räntesänkningar har ännu givits och är villkorade till när inflationen kommer ner mer hållbart under målet. I Japan består inflationstrycket: kärninflationen registrerades till 2,7% i november, över centralbankens mål. Detta har ökat förväntningarna på att Bank of Japan höjer sin styrränta från 0,50% till 0,75% i januari.
Samtidigt brottas flera av Europas största ekonomier med budgetutmaningar. Tyskland planerar en rejält ökad statlig upplåning framöver, Frankrikes regering stötte på patrull i parlamentet gällande skattehöjningar, och i Storbritannien tvingas finansminister Rachel Reeves balansera mellan marknadens krav på åtstramning och interna motstånd mot impopulära åtgärder. Den politiska osäkerheten riskerar att fördyra upplåningen och minsta snedsteg i London kan medföra högre riskpremier på brittiska statspapper. En ljuspunkt kom från Italien, där Moody’s oväntat höjde landets kreditbetyg för första gången på 23 år med hänvisning till ökad politisk stabilitet.
På geopolitikens arena fortgår intensiva försök att nå fred i Ukraina. USA intar en nyckelroll bakom kulisserna och lade fram ett omfattande förslag med 28 punkter som grund för en möjlig uppgörelse. Detta förslag har nu omarbetats, och Ukraina rapporteras ha gett sitt godkännande till en reviderad plan. Nästa steg är att USA:s sändebud Steve Witkoff möter Rysslands president Putin för att söka ryskt samtycke. Trots försiktig optimism återstår dock betydande hinder innan ett verkligt genombrott kan nås.
Den gångna veckan bjöd på stark svensk makrostatistik. Slutligt BNP-utfall för tredje kvartalet visade en oväntat robust tillväxt: ekonomin växte 1,1% jämfört med kvartalet innan och 2,6% mot samma kvartal i fjol. Utfallet överträffade tidigare snabbestimat (som justerats upp) och drivkrafterna kom främst från en kraftig ökning av varuexporten samt högre investeringar. Hushållens konsumtion utvecklades något svagare än förväntat, men visade trots allt plus, ett styrketecken att konsumtionen ökar redan innan de aviserade skattesänkningarna har trätt i kraft. Helhetsbilden är att återhämtningen i ekonomin har påbörjats.
Även om konsumentförtroendet fortsatt är svagt, börjar utsikterna ljusna. Arbetsmarknaden visar tecken på förbättring. KI-barometern för november pekade på ökad sysselsättning, vilket är en viktig förutsättning för att hushållen ska våga minska sitt sparande och öka konsumtionen framöver.
SAAB backade 1,1% under veckan när fredssamtalen satte press på hela sektorn. Trots att sektorn är högt värderad så verkar det som att vissa investerare gör en tankevurpa här. Oaktat krig i Ukraina eller inte så väntas hela världen, i synnerhet Europa och USA att rusta upp i decennier framöver. Vissa bedömare menar att en vapenvila skulle kunna kapa en ännu större orderbok för försvarsföretagen, då tidshorisonten för Europa att rusta upp definitivt kortas ner. Vidare till veckans stjärnskott så uppmärksammar vi Puma som rusade nästan 30% under föregående vecka, till följd av uppköpsspekulationer från (vad det ryktas om) bland annat Asics och Li Ning.
Globala aktieindex visade en ovanligt stark utveckling under föregående vecka. I USA återhämtade sig börserna från veckan tidigare när oro för AI-bubblan florerade i sentimentet hos investerare. S&P 500 steg +2,3% och Dow Jones Industrial Average slutade veckan på +1,8%. Föga förvånande så var det dock tekniktunga Nasdaq Composite som gick starkast när oron kring AI-sektorn dämpades, det speglades i dess avkastning på 3,5%.
Europa och Asien följde efter på samma tåg, där Eurostoxx 50 index ökade med +2,5%. Hang Seng i Hong Kong gick starkt men eftersom den svenska kronan stärktes så blev avkastningen i SEK mer kring blygsamma +0,9%. Har man haft exponering mot japanska indexet Nikkei 225 så har man istället fått se sitt innehav stiga med +3,2%. På hemmaplan så har OMXS30 ökat med hela 3,3% under samma period, och det är inte direkt mellanmjölk. (Alla avkastningar i SEK)
Valutamarknaden präglades av avtagande dollarstyrka och ökad riskaptit. USD/SEK föll cirka, 1% under veckan, främst drivet av sjunkande amerikanska långräntor och förbättrat globalt börshumör. EUR/SEK var i stort sett oförändrad, men visade svagare korrelationer mot risk under veckan. EUR/USD steg ca +1% till 1,09, drivet av fallande inflationsförväntningar i USA samt ECB-kommentarer om fortsatt hökaktig hållning. Kronan gynnades även av stark svensk BNP-siffra och förbättrat sentiment i euroområdet.
Brentoljan rörde sig i mångt och mycket sidledes under förra veckan och ligger strax under 63 USD per fat. Guldpriset steg drygt 4% under föregående vecka och jobbar sig uppåt mot den topp på 4 356 USD per uns som vi såg i slutet av oktober. I skrivande stund ligger guldpriset på 4 255 USD per uns, den högsta nivån sedan toppen i oktober.
Fokus ligger på inflationsstatistik. I USA står kärn-PCE för september i centrum och väntas öka 0,2% m/m. Vi får även nya signaler om den amerikanska ekonomin genom ISM-mätningar, ADP-sysselsättning och Challenger-rapporten. Dessutom fortsätter myndigheterna att publicera försenad statistik från september och oktober.
I euroområdet är snabbestimatet för novemberinflationen huvudnumret. Veckan markerar också starten för publiceringen av industriproduktion för oktober samt reviderade BNP-siffror för tredje kvartalet.
I Sverige är snabb-KPI för november den viktigaste datapunkten, där CPIF exklusive energi väntas falla tillbaka efter oktobers överraskning. Dessutom publiceras PMI för industri och tjänster, samt budgetutfallet, vilket ger en första indikation på om Riksgäldens prognos om ett stort budgetunderskott 2026 ligger rätt.
Vill du veta mer om våra tjänster eller få vägledning i en föränderlig marknad? Tveka inte att höra av dig på länken här nedan.
Boka möte - Personlig Rådgivning
