Är det dags för en sänkning snart Riksbanken?

Det gängse budskapet från Riksbanken och övriga centralbanker i västvärlden är att det inte kommer bli tal om några räntesänkningar utan att de höga räntorna är här för att stanna. Brukar det vara så, vad kan vi lära oss från de senaste cyklerna? Min erfarenhet är att den sista räntehöjningen brukar vara en för mycket, att centralbanker har en vana att först sluta höja räntan när något går sönder och lågkonjunkturen är ett faktum.

Den här cykeln är det amerikanska små- och medelstora banker som Silicon Valley Bank med flera som är den svagaste länken och i Sverige har vissa fastighetsbolag och sällanköpsbolag växande problem. Under förra veckan höjde den amerikanska centralbanken troligen styrräntan en sista gång till 5 procent.

Räntehöjningen förstärkte kundernas drivkrafter att flytta pengar från de redan hårt prövade regionbankerna till penningmarknadsfonder som erbjuder högre ränta. Det är troligt att konsekvensen blir att fler mindre och medelstora banker kommer gå under och slukas upp av större aktörer. Dessutom väntas flertalet mindre banker bli mer återhållsamma med utlåningen vilket i sin tur kommer slå mot den amerikanska konjunkturen.

I Sverige skapar de allt högre räntorna problem för högt skuldsatta fastighetsbolag. Tidningarna rapporterar om riskerna att få sänkt kreditbetyg och därmed högre räntekostnader och ytterligare svårigheter att få ny finansiering för lån som förfaller. Hushållens konsumtionsutrymme krymper snabbt när bundna bolån förfaller samtidigt som inflationen äter upp lönehöjningarna.

Utmaningen för centralbankerna

Det är svårt att veta vad som är lagom höjning av räntan eftersom ingen då vet hur stor effekten och hur långt in i framtiden den visar sig. Gemensamt för centralbankerna är också att de alla kommunicerar att räntehöjningarna är här för att stanna. Det ligger i sakens natur och är rationellt eftersom en räntehöjning ger betydligt större effekt på hushållens och företagens beteende om räntan väntas vara hög och oförändrad under en längre tid än att vara övergående. Historien visar på ett annat mönster.

Senast Riksbanken höjde räntan var inför och under den europeiska skuldkrisen 2011. Riksbanken höjde räntan en sista gång i juli och gjorde sin första sänkning precis innan jul, fem och en halv månad efter den sista höjningen. Gången innan dess var under finanskrisen 2008, när Riksbanken höjde räntan en sista gång i september och efter blott 35 dagar vände man med en första av flera sänkningar.

Erfarenheterna av den amerikanska centralbanken är snarlik, i genomsnitt har det inte tagit mer än sex månader (!) mellan den sista räntehöjningen till den första räntesänkningen. Visst kan det vara så att den här gången är det annorlunda, att centralbankerna lyckas strama åt precis lagom hårt så att konjunkturen mjuklandar – men oddsen är inte till deras fördel.

Därför är det troligt att fönstret för ytterligare räntehöjningar för Riksbanken snart är stängt och att det är fullt möjligt att en första räntesänkning inte kommer allt för långt därefter. Vad händer då med aktier, frågar sig den aktieintresserade? Att bolagens vinster påverkas negativt av svagare konjunktur är välkänt och börsens värdering har redan fallit med mer än 30 procent från toppen 2021.

Om börsen ska falla mer eller ej kommer vara en kamp mellan oro för bolagens vinster och hur snabbt inflationen och därmed de så viktiga för bolagens värdering långa räntorna faller tillbaka. Vem som vinner dragkampen är det för tidigt att säga, utan det kommer visa sig längre fram under året.