Logga in
Denna information är avsedd som marknadsföring.
Observera att informationen nedan beskriver andelsklassen (I SEK), som är en andelsklass som är reserverad för institutionella investerare. Placeringar i andra andelsklasser har i allmänhet andra villkor vad gäller bland annat avgifter, vilket påverkar andelsklassens avkastning. Nedanstående information om avkastning skiljer sig därför från avkastningen i andra andelsklasser.
I februari föll fonden med -3,06% (Andelsklassen I SEK). 7 av portföljens 18 innehav hade oförändrad eller positiv avkastning under månaden. 5 av innehaven föll med 5% eller mer. Intea fortsatte sin positiva resa och steg med ca 14% efter en imponerade kvartalsrapport som visade tydligt stigande substansvärde och kassaflöde. Övriga vinnare var Emilshus och Stenhus vars aktier steg med 14% respektive 10% efter starka kvartalsresultat som visade kraftigt ökande kassaflöden jämfört med föregående år, drivet av värdeskapande investeringar respektive sjunkande räntekostnader.
Nyfosa föll med 13%, troligen som en följd av marknadens besvikelse över att bolagets snittränta hittills inte har sjunkit i linje med förväntningarna. Catena föll med 8% på grund av att räntekostnaderna var något högre än förväntat. Eftersom avvikelsen kan hänföras till engångseffekter ser vi aktiekursfallet som ett bra köptillfälle. JM föll med 8% utan någon bolagsspecifik kurspåverkande nyhet varför vi bedömer att kursutvecklingen var en följd av ökad geopolitisk oro som minskar marknadens generella riskaptit.
Avkastning % | 1 mån | 3 mån | 6 mån | YTD | 1 år | 3 år | 5 år | Sedan start |
Coeli Norhammar (I SEK) | -3,06% | -2,92% | -7,30% | 0,80% | N/A | N/A | N/A | -2,67% |
Källa: Coeli
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
En något högre inflationstakt i januari i USA och Sverige ledde till stigande räntor som påverkade börserna negativt. Nordiska och Europeiska inflationsförväntningar och ränterörelser påverkades även av de pågående samtalen/förhandlingarna avseende fred mellan Ukraina och Ryssland. De generella resonemangen från amerikanska centralbanken FED baseras fortsatt på att inflationen i USA väntas sjunka, men uppåtrisker kvarstår varför det behövs mer data innan styrräntorna kan sänkas igen. Riksbanken har också intagit en mer avvaktande inställning och kommande räntebeslut är i hög grad databeroende.
Vi konstaterar återigen att inflations- och ränterörelser är oförutsägbara och komplexa. Att förutspå fastighetsbolagens faktiska kassaflöden är lättare och det är viktigt att separera fundamenta från volatiliteten på de finansiella marknaderna. Jag upprepar vårt tidigare budskap. De bolag vi invsterar i är inte beroende av fler räntesänkningar. Dagens räntenivå - som inte är hög ur ett historiskt perspektiv – är tillräckligt stimulativ för att möjliggöra värdeskapande fastighetsinvesteringar genom både nyförvärv och investeringar i befintliga fastigheter. Vi kan också konstatera att Riksbanken under bara de senaste månaderna sänkt styrräntan med en hel procentenhet. De positiva effekterna kommer med eftersläpning och vi har inte sett de fulla effekterna ännu. Vi noterar dock att transaktionsvolymerna på Nordens fastighetsmarknader stiger och att avkastningskraven för fastighetsinvesterar redan nu är fallande.
Om effekterna av ökade militära investeringar:
De ökade försvarsutgifter som nu debatteras kan leda till högre inflation. Samtidigt kan dessa investeringar stimulera ekonomisk tillväxt och sysselsättning genom att skapa arbetstillfällen inom försvarsindustrin och relaterade sektorer. De kan också påverka investeringar i infrastruktur och efterfrågan på mark och olika typer av lokaler. Så länge inflationen och räntorna justeras uppåt gradvis utgör det inget hot mot fastighetsbolagens förmåga att generera stigande kassaflöden och fastighetsvärden. Tvärtom – en av tillgångsslaget fastigheters attraktionskrafter ligger i deras inbyggda inflationsskydd, genom KPI-indexerade hyresintäkter.
BNP-tillväxt och stigande sysselsättning föder ökad efterfrågan på både lokaler och bostäder och är en av de viktigaste positiva drivkrafterna för stigande fastighetsvärden. Allt annat lika är stigande sysselsättning som en konsekvens av ökade militära investeringar positivt för fastighetsbranschen. Eventuellt stigande inflation och räntor måste alltså ses tillsammans med de positiva ekonomiska effekter för fastighetsbranschen och samhället i övrigt som ökade investeringar ger.
Vi investerar i bolag som har en bevisad förmåga att skapa aktieägarvärde genom lönsam tillväxt. Vi prioriterar att investera i företag som genererar starka kassaflöden och som har vilja och finansiell förmåga att göra investeringar för ytterligare tillväxt och ökat värdeskapande för aktieägarna.
Under månaden minskade vi exponeringen mot Nyfosa och Platzer till förmån för ökad exponering mot främst Emilshus, Intea och JM som vi bedömer erbjuder större uppsida. Aktieexponeringen ökade till motsvarande ca 114% av fondens underliggande kapital.
Tabellerna nedan visar översiktigt vilka geografier och fastighetssegment som fonden har exponering mot .
Geografisk fördelning | Procentuell fördelning |
Stockholm | 15% |
Göteborg | 4% |
Malmö | 9% |
Övriga Sverige | 42% |
Finland | 3% |
Norge | 7% |
Danmark | 3% |
Övriga Europa | 17% |
Segment-fördelning | Procentuell fördelning |
Lager/logistik/lätt industri | 51% |
Kontor | 10% |
Hotell | 8% |
Bygg och projektutveckling | 16% |
Social infrastruktur | 5% |
Hyresbostäder | 3% |
Dagligvaror | 3% |
Övrig handel | 2% |
Övrigt | 2% |
Sammanställningen baseras på bolagens underliggande fastighetsexponering och är ungefärlig.
Sammanställningen illustrerar portföljens innehav av renodlade fastighetsbolag. Utöver dessa ingår projektutvecklaren JM och byggbolagen AF Gruppen och Veidekke i portföljen.
Nordens fastighetsmarknader kännetecknas av fundamentalt bra förutsättningar som en god balans mellan utbud av och efterfrågan på lokaler i flertalet marknader samt att bolagen överlag har sunda balansräkningar. Vi ser att bolagens kassaflöden nu stiger igen eftersom hyresintäkterna är på höga nivåer och räntekostnaden generellt sett har toppat. Kan vi hitta en bättre tidpunkt att investera än när vi ser att bolagen är fundamentalt starka samtidigt som många investerarkategorier - generalister och utländska investerare - fortfarande är skeptiska?
Med hopp om ett fredligt Europa och stigande börser.