Logga in
Denna information är avsedd som marknadsföring.
Observera att informationen nedan beskriver andelsklassen (I SEK), som är en andelsklass som är reserverad för institutionella investerare. Placeringar i andra andelsklasser har i allmänhet andra villkor vad gäller bland annat avgifter, vilket påverkar andelsklassens avkastning. Nedanstående information om avkastning skiljer sig därför från avkastningen i andra andelsklasser.
I mars föll fonden med -8,44% (Andelsklassen I SEK). Endast två av portföljens 16 innehav gav positiv avkastning under månaden. Fem av innehaven föll med mer än 10% medan tre av innehaven föll mindre än 5%. WDP som utvecklar och förvaltar logistikfastigheter i centraleuropa steg med 5%. Bolaget fortsätter att utvecklas starkt med stigande kassaflöden, varför fjolårets nedgång lett till att aktien värderas lågt som gör att vi bedömer att den erbjuder fortsatt uppsida. Veidekke som förväntas gynnas av investeringsboomen som beskrivs nedan steg med 1%. De fem innehav som föll med mer än 10% var Emilshus, Logistea, NP3 Fastigheter, Nyfosa och Pandox. Samtliga dessa bolag genererar starka kassaflöden, har balansräkningar som tillåter fortsatt expansion och kommer enligt våra prognoser prestera stigande kassaflöden de kommande åren. Kursfallen går inte att koppla till några bolagsspecifika nyheter och vi är fortsatt trygga med våra positioner.
Avkastning % | 1 mån | 3 mån | 6 mån | YTD | 1 år | 3 år | 5 år | Sedan start |
Coeli Norhammar (I SEK) | -8,44% | -7,71% | -18,41% | -7,71% | N/A | N/A | N/A | -10,88% |
Källa: Coeli
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Vi konstaterar att Donald Trumps kommunikation och agerande har en betydande påverkan på aktiemarknadens utveckling. Oförutsägbara uttalanden om handelskrig och tullar, de pågående så kallade ”fredssamtalen” om kriget i Ukraina och osäkerheten kring Europas behov av ökade militära investeringar har drivit på oro kring ekonomisk tillväxt, inflation och räntor. Det har lett till fallande aktiekurser och en frikoppling från bolagens fundamentala utveckling.
USA:s självskadebeteende med högre tullar kommer troligen att dämpa den ekonomiska tillväxten något, vilket förklarar den senaste nedgången i amerikanska räntor. Europas ökade militära utgifter kommer sannolikt att driva BNP-tillväxt och sysselsättning och i förlängningen leda till högre inflation och räntor men även leda till högre efterfrågan på mark, lokaler och byggtjänster. Även om börskurserna har fallit förblir dock det historka mönstret tydligt: Bolag som växer och som uppvisar hög lönsamhet kommer i slutändan att belönas med positiv avkastning över tid. En frikoppling mellan aktiemarknaden och den ekonomiska verkligheten är sällan bestående. Med det som bakgrund konstaterar vi att de bolag vi investerar i är fundamentalt starka, med stigande substansvärden och ökande kassaflöden.
Makroekonomisk osäkerhet är fortsatt hög, och det finns ett scenario där Trumps handelskrig, kombinerat med reindustrialisering och massiva militära investeringar, skulle kunna pressa USA och den bredare västvärlden in i en stagflationär miljö – kännetecknad av hög inflation och svag ekonomisk tillväxt. Det är mindre sannolikt än ovanstående scenario där BNP och sysselsättningen ökar men måste ändå beakttas. När vi studerar historiken från 1970-talets stagflation i USA och delar av Europa är mönstret tydligt. De bästa tillgångsslagen under stagflation är råvaror (särskilt olja och guld) eftersom inflation driver upp priserna. Även realtillgångar (som fastigheter och infrastruktur) tillhör vinnarna eftersom de har inflationsskyddade kassaflöden och värdet inte faller lika snabbt vid svag ekonomisk tillväxt.
Även i detta i scenario finns det inget skäl att fastighetsbolagens börskurser skall falla så som de gjort sedan hösten 2024.
Marknadsnedgången har pressat värderingarna till låga nivåer. Historiskt sett har värderingarna varit så här låga endast under finanskrisen 2008-09 och inflationskrisen 2022-23. Samtidigt konstaterar vi att sektorn inte står inför utmaningar som är i närheten av de som befarades under dessa tidigare kriser.
Vi investerar i bolag som har en bevisad förmåga att skapa aktieägarvärde genom lönsam tillväxt. Vi prioriterar att investera i företag som genererar starka kassaflöden och som har vilja och finansiell förmåga att göra investeringar för tillväxt och ökat värdeskapande för aktieägarna.
Under månaden sålde vi innehaven i Balder och Platzer som var de två innehav i portföljen med lägst kassaflödesgenerering. Båda bolagen har en historik av att skapa bra aktieägarvärde men vi ser för närvarande större uppsida i andra aktier. Vi har ökat exponeringen mot WDP och Veidekke som vi bedömer har gynnsamma tider framför sig. Aktieexponeringen minskade till motsvarande ca 111% av fondens underliggande kapital och antalet innehav minskade från 18 till 16.
Tabellerna nedan visar översiktigt vilka geografier och fastighetssegment som fonden har exponering mot.
Geografisk fördelning | Procentuell fördelning |
Stockholm | 15% |
Göteborg | 3% |
Malmö | 9% |
Övriga Sverige | 42% |
Finland | 3% |
Norge | 7% |
Danmark | 3% |
Övriga Europa | 18% |
Segment-fördelning | Procentuell fördelning |
Lager/logistik/lätt industri | 53% |
Kontor | 10% |
Hotell | 8% |
Bygg och projektutveckling | 17% |
Social infrastruktur | 4% |
Hyresbostäder | 3% |
Dagligvaror | 3% |
Övrig handel | 0% |
Övrigt | 2% |
Sammanställningen baseras på bolagens underliggande fastighetsexponering och är ungefärlig.
Sammanställningen illustrerar portföljens innehav av renodlade fastighetsbolag. Utöver dessa ingår projektutvecklaren JM och byggbolagen AF Gruppen och Veidekke i portföljen.
Nordens fastighetsmarknader kännetecknas av fundamentalt bra förutsättningar som en god balans mellan utbud av och efterfrågan på lokaler i flertalet marknader samt att bolagen överlag har sunda balansräkningar. Vi ser att bolagens kassaflöden nu stiger igen eftersom hyresintäkterna är på höga nivåer och räntekostnaden generellt sett har toppat. Kan vi hitta en bättre tidpunkt att investera än när vi ser att bolagen är fundamentalt starka samtidigt som många investerarkategorier - generalister och utländska investerare - fortfarande är skeptiska?
Med hopp om ett fredligt Europa och stigande börser.
Peter Norhammar