Förvaltarkommentar Coeli Likviditetsstrategi december 2021

Likviditetsstrategi steg under december med 0,11 procent. Sedan årsskiftet har fondandelsvärdet därmed ökat med 1,97 procent. Året avslutades med positiva tongångar i finansmarknaderna med allmänt stigande kurser för riskfyllda tillgångar som aktier och företagsobligationer. Efter ett par svagare månader stärktes riskaptiten trots ökad smittspridning, med efterföljande restriktioner, och besked om minskad penningpolitisk stimulans från bland annat amerikanska Federal Reserve. Avtagande aktivitet i den nordiska primärmarknaden medförde ökade efterfrågan på obligationer i andrahandsmarknaden vilket bidrog till den positiva utvecklingen.

Bland månadens största bidragsgivare återfanns Norske Skog som i slutet av november höll en kapitalmarknadsdag. Bolaget framhöll då att marknadsbalansen för publikationspapper är stark och ger utrymmer för prishöjningar. De båda projekten för att ställa om produktion från papper till kartong rapporterades fortlöpa enligt plan både kostnads- och tidsmässigt.

Fastighetsbolaget Balder utvecklades positivt efter att S&P reviderat bolagets utsikter till ’stabila’ efter att det stått klart att budet på norska Entra fick en låg acceptansgrad. Även kredithanteringsbolaget Intrum gav ett positivt bidrag när dess obligationer återtog delar av senhöstens nedgång.

Viss negativ påverkan på resultatet kom från säkerställda bostadsobligationer som backade till följd av stigande marknadsräntor.

Under månaden utökades exponeringen mot Ålandsbanken genom en investering i en nyemitterad efterställd obligation samtidigt som hela innehavet av obligationer från Telia avyttrades.

Under årets sista månad meddelade amerikanska centralbanken (Fed) att nedtrappningen av tillgångsköpen utökas från nuvarande USD 15 miljarder till USD 30 miljarder per månad. Detta som respons för ökande oro över inflationen och att den potentiellt inte är lika temporär som Fed först antog. Ledamöterna i Fed förväntar sig tre räntehöjningar under 2022, jämfört med den förväntade halva höjningen som tidigare kommunicerats (via dot plots), därmed har ett tillbakadragande av den expansiva penningpolitiken inletts. Inflationstakten visade på en uppgång om 6,8 % under senaste mätningen (november), vilket är den högsta mätningen sedan juni 1982.

President Joe Biden signerade ett nytt lagförslag angående finansiering till den offentliga verksamheten i början av december vilket förhindrade att den amerikanska statsapparaten tvingades stänga ned. Detta skjuter upp finansieringsproblematiken ytterligare en gång, med nästa hållplats i mitten av februari.

Under månaden justerade ECB upp sina prognoser för inflationen betydligt jämfört med tidigare månader. Ordförande Lagarde kommunicerade att den kraftiga upprevideringen till stora delar beror på ökningen i energipriserna. Inflationen spås landa på 2,6 procent i eurozonen under 2021 jämfört med tidigare 2,2 procent och 3,2 procent under 2022 jämfört med tidigare 1,7 procent .

Från svenskt håll visade Riksbankens protokoll att ledamöterna fortsatt ser behov i expansiv penningpolitik för att nå målet om en inflation om 2 procent . Under november visade data från SCB att inflationen steg med 3,6 procent  i årstakt, vilket var strax över marknadens förväntningar om 3,4 procent och den högsta noteringen sedan december 1993. Även i Sverige var energi och drivmedelspriserna en stor bakomliggande orsak till uppgången, rensat för dessa siffror låg inflationstakten på 1,9 procent .

Strax innan julafton meddelade den svenska regeringen om nya restriktioner innehållandes hemarbete, sittande servering och en meters avstånd på restauranger, sammankomster för fler än 20 personer får enbart ske sittandes, samt att max 50 personer för träffas i privata sammankomster. Ökad smittspridning och oro för Omicronmutationen är skälen bakom de nya restriktionerna.

De europeiska- och nordiska kreditmarknaderna visade under månaden fallande kreditspreadar i både det högavkastande och investmentgrade segmentet. Stibor 3-månader noterades på -0,05 procent . Den svenska tio-åriga statsobligationen noterades i slutet av månaden till 0,29 procent och har därmed stigit med 12 baspunkter under månaden. Den amerikanska tio-åriga statsobligationen noterades i slutet av månaden till 1,52 procent , 9 baspunkter högre än vid tidigare månadsskifte.