Skriv ut

Fyra sätt att lösa tvister mellan arvingar

En av de vanligaste anledningarna till att det blir bråk inom en familj är när någon nära anhörig avlider och det ska till att fördelas arv. För det första har de flesta liten kännedom om vad som händer när någon avlider och vilka rättigheter och skyldigheter som de efterlevande har vad gäller att ta hand om den avlidnes tillgångar, vem som får göra vad och när och bara det skapar en ofta en hel del friktion. Därefter ska arvet fördelas och då uppstår ofta de stora bråken. Särskilt vanligt är det nog med bråk när den avlidne har gift om sig och efterlämnar både en gammal och en ny familj. Men det finns sätt att lösa detta så att dödsboet i vart fall kan tas om hand och arvet skiftas även om det givetvis inte garanterar att alla arvingar i slutändan blir nöjda.     

När en person avlider är det de efterlevande som tillhör de så kallade dödsbodelägarna som gemensamt ska ta hand om dödsboet efter den avlidne. Till dödsboet hör den avlidnes tillgångar och skulder. Att ta hand om dödsboet innebär att identifiera vilka tillgångar och skulder den avlidne hade, anteckna dessa i en bouppteckning och därefter avveckla dödsboet, det vill säga förbereda det för arvskifte.

Som dödsbodelägare räknas den avlidnes make eller sambo, den avlidnes arvingar enligt den legala arvsordningen och så kallade universella testamentstagare. En universell testamentstagare har genom ett testamente fått rätt till en viss del av arvet efter den avlidne. Till skillnad från den som enligt ett testamente har fått rätt till en viss sak eller ett visst belopp. En sådan arvinge kallas för legatarie, är inte en dödsbodelägare och har därmed inget att göra med förvaltningen av dödsboet.

I de fall när det finns flera dödsbodelägare är det inte helt ovanligt med motstridiga intressen och det uppstår då lätt osämja i varierande grad. Ibland så till den grad att det blir omöjligt för dödsbodelägarna att fortsätta den gemensamma förvaltningen av dödsboet. Det är naturligtvis ingen bra situation och kan i värsta fall leda till kapitalförstöring och att dödsbon förblir oskiftade i åratal.

Frågan är då vad lagstiftningen ger för möjligheter att lösa sådana knutar så att man kommer vidare och kan avsluta dödsboet. Svaret är att det finns åtgärder som kan vidtagas, dels för att undvika att situationen inte uppstår alls eller att lösa den när den väl har uppstått:

  1. Testamentsexekutor

Det absolut enklaste och bästa sättet är att skriva ett testamente där det klart och tydligt framgår hur du vill att arvet efter dig ska fördelas mellan dina arvingar. Det tar bort mycket av risken för att det ska bli bråk. Vill du dessutom frikoppla dina arvingar från förvaltningen av dödsboet efter dig så utser du en så kallad testamentsexekutor. En testamentsexekutor tar över förvaltningen av dödsboet och ska se till så att din kvarlåtenskap fördelas enligt vad som står i testamentet. En testamentsexekutor ska även se till så att bouppteckning upprättas, att det hålls en bouppteckningsförrättning och att bouppteckningen skickas in till Skatteverket för registrering.

  1. Boutredningsman

Finns ingen som utsetts till testamentsexekutor och det är så att dödsbodelägarna inte kommer överens så kan vilken som helst av dem, och i detta fall även en legatarie, ansöka hos tingsrätten om att en så kallad boutredningsman ska utses. Om någon av dem begär det så ska tingsrätten som huvudregel utse en boutredningsman efter att övriga dödsbodelägare fått yttra sig. Om dödsbodelägarna har ett förslag på boutredningsman ska tingsrätten som huvudregel utse enligt förslaget. Finns det inga förslag utser tingsrätten vanligtvis en advokat eller annan jurist till boutredningsman. Skulle det vara så att det finns en testamentsexekutor ska tingsrätten i första hand utse denna till boutredningsman.  En boutredningsmans uppgift är att vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för boets förvaltning och att förbereda det för skifte. Om dödsbodelägarna vill kan boutredningsmannen också skifta arvet.

  1. Bodelningsförrättare

När boutredningen är klar, bouppteckningen inlämnad och registrerad, ska arvet delas mellan arvingar och universella testamentstagare. Detta kallas för arvskifte. Men om den avlidne var gift ska det först göras en bodelning mellan den avlidne och den efterlevande maken. Detta gäller också om den avlidne var sambo och efterlevande sambo begär bodelning. En bodelning innebär att man fördelar den egendomen mellan den avlidne och den efterlevande maken. Sådan egendom som är gemensam, det vill säga giftorättsgods, fördelas lika mellan den avlidne och den efterlevande och sådan egendom som är enskild fördelas på den som är ägare till den. Beträffande sambos är det enbart den gemensamma bostaden och bohaget som ska fördelas. Tingsrätten kan utse en bodelningsförrättare om det är så att den efterlevande och den avlidnes arvingar inte kommer överens.

  1. Skiftesman

Skulle det vara så att arvingarna och de universella testamentstagarna inte är överens om arvsskiftet kan tingsrätten utse någon att vara skiftesman efter att en dödsbodelägare ansökt om det. En boutredningsman är utan särskilt beslut från tingsrätten också skiftesman. Finns det redan en testamentsexekutor så blir denne automatiskt skiftesman.

Skiftesmannens uppgift är att värdera och fördela arvet och upprätta en skifteshandling över arvskiftet som varje arvsberättigad får skriva under. I första hand ska skiftesmannen försöka få till en frivillig överenskommelse mellan dödsbodelägarna men om detta visar sig inte gå har denne befogenhet att förrätta ett tvångsskifte det vill säga skiftesmannen bestämmer helt enkelt hur arvet ska delas upp. Skulle det vara så att arvinge är missnöjd med arvskiftet kan denne begära att tingsrätten ska ändra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Det är sen upp till tingsrätten att slutligen avgöra frågan.

Sammanfattningsvis finns det olika sätt att lösa arvstvister på och det är viktigt att man känner till dem och använder sig av dem när inga andra vägar är framkomliga. Särskilt eftersom bråk mellan arvingar kan förstöra familjerelationer för många år framåt. Kanske blir inte alla arvingar nöjda, som alltid när det handlar om kompromisser får man ge och ta, men i vart fall får man till ett avslut och det är det viktiga och det är förmodligen också den avlidnes högsta önskan.

Författare

Anders Blomgren
Lawyer

Prenumerera på Aktuellt från Coelis jurist