Negativa konsekvenser av passiv förvaltning

Passiv förvaltning – att så billigt som möjligt möjliggöra investeringar utefter ett index – är kanske den största förändringen inom sparande de senaste decennierna.

Passiva ETF:er* och indexfonder har vuxit kraftigt de senaste åren och närmar sig ofattbara 10 000 000 000 000 dollar (10 000 miljarder dollar) under förvaltning globalt1. Intentionen att erbjuda ett investeringsalternativ med låga avgifter är goda men i takt med att passiva alternativ vuxit har även problemen ökat. De negativa konsekvenserna har nu blivit så pass stora att reglerande myndigheter ser över nya lagförslag.

En teori inom akademisk forskning som kallas ”common ownership”, eller gemensamt ägande, har fått allt större uppmärksamhet i takt med att kapitalet som förvaltas passivt ökat. Teorin visar på att när en investerare äger aktier över ett antal företag inom samma bransch har cheferna för dessa företag färre incitament att investera i nya produkter eller tjänster, eller försöka locka kunder från konkurrenter. Gemensamt ägande är med andra ord dåligt för konkurrensen. Minskad konkurrens missgynnar konsumenterna vilket är en allt känsligare fråga i den tid vi lever i med ökade klyftor mellan fattiga och rika. Minskad konkurrens är även negativt för ett lands utveckling på längre sikt då bolagens incitament att utvecklas och förbättra sin verksamhet minskar.

Black Rock, Vanguard och State Street är världens tre största ETF-aktörer och kontrollerar 80 procent av den amerikanska ETF-marknaden. Dessa tre aktörer är sammanlagt största ägare i 88 procent av de 500 storbolag som ingår i det välkända amerikanska aktieindexet S&P5002. Ett exempel är amerikanska flygbolag som är att betrakta som ett oligopol och kritiseras för just bristande konkurrens. Ovan nämnda aktörers ägarandel uppgår till cirka 15 procent i de fyra största flygbolagen3. Bristen på selektion i investeringsprocessen riskerar alltså att bidra till ännu sämre konkurrens med högre biljettpriser för konsumenterna som resultat.

Amerikanska akademiker har tagit fram åtgärder som nu utvärderas av reglerande myndigheter för att minska de negativa effekterna av bristen på aktivt ägande. Förslaget bygger på att institutionella investerare begränsas till att inneha antingen 1 procent av en bransch eller aktier i endast ett företag inom varje bransch – något som skulle få enorma konsekvenser för den passiva sparindustrin.

Alternativet till passiv förvaltning är aktiv förvaltning. Till skillnad mot passiv förvaltning som investerar i samtliga bolag i ett index innebär aktiv förvaltning som namnet antyder ett aktivt ställningstagande som bygger på en analys för att identifiera de mest konkurrenskraftiga bolagen. Aktiv förvaltning har därför ambitionen att allokera resurserna så effektivt som möjligt vilket är den direkta motsatsen till common ownership som passiv förvaltning medför.

Utmaningen är att det inte finns någon enkel lösning på aktivt ägande för passiva sparalternativ då affärsidén för de största passiva fonderna och ETF:erna bygger på att just investera i alla bolag i ett index. Men i takt med att passiva investeringar ökar snabbt i storlek ökar även de samhällsekonomiska konsekvenserna, vilket i sin tur ökar behovet för hårdare reglering med potentiellt stora konsekvenser för spararna.

Coeli jobbar med aktiv förvaltning. Vi gör det för att vi ser att vi har goda möjligheter att, över tid, nå högre avkastning än index. Att välja passiva sparalternativ kan vara bra om investeringshorisonten är kort. Långsiktigt sparande passar aktiva fonder, då avvikelsen från index är slumpmässigt på kort sikt. Dessutom bidrar aktiv förvaltning alltså till att främja konkurrensen mellan bolag, vilket i sin tur bidrar till högre tillväxt och välstånd.

*En ETF (engelska för Exchange Traded Fund) är en fond som handlas på börsen. Handel i en ETF sker under börsens öppettider medan andelar i en traditionell fond sker direkt mot fondbolaget genom utgivande och inlösen av fondandelar, oftast dagligen men även mindre frekvent såsom månadsvis eller kvartalsvis.

Erik Lundkvist

Kapitalförvaltningschef

Erik Lundkvist

Kapitalförvaltningschef



Erik Lundkvist har arbetat på Coeli sedan 2004 och har mer än 15 år i branschen. Erik är Chief Investment Officer på Coeli och har det övergripande ansvaret för bolagets kapitalförvaltning och tillgångsallokering. Erik är även ansvarig för kapitalförvaltningen av Coelis strategiska portföljer samt för utvärderingen av nya kapitalförvaltarteam. Erik är även auktoriserad finansanalytiker, CEFA, från Handelshögskolan i Stockholm och medverkar i Coelis Husvy varje månad.

VIKTIG INFORMATION. Denna information är avsedd som marknadsföring. Fondens prospekt, faktablad och årsberättelse finns att tillgå på coeli.se och rekommenderas att läsas innan beslut att investera i den aktuella fonden. Prospektet och årsberättelsen finns på engelska och fondens faktablad finns bland annat på svenska och engelska. En sammanfattning av dina rättigheter som investerare i fonden finns tillgängligt på https://coeli.se/finansiell-och-legal-information/. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i fonder kan både öka och minska i värde. Det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Här anger du om du är privat eller institutionell investerare.

Vi har marknadsföringstillstånd för våra fonder i flertal länder. Genom att välja ett alternativ i nedan lista bekräftar du att du är hemmahörande i något av dessa.

Den sammanfattande riskindikatorn ger en vägledning om risknivån för denna produkt jämfört med andra produkter. Den visar hur troligt det är att produkten kommer att sjunka i värde på grund av marknadsutvecklingen. Indikatorn speglar framför allt upp- och nedgångar i de aktier fonden placerat i. Denna produkt innehåller inte något skydd mot framtida marknadsresultat. Du kan därför förlora hela eller delar av din investering. Förutom de risker som ingår i riskindikatorn kan andra risker påverka fondens resultat. Se fondens fondbestämmelse för mer information.

Morningstars fondbetyg (rating) är ett mått som går att använda för att se hur fonderna har presterat historiskt. Fonden får ett högre betyg om den har haft en bra avkastning i förhållande till fondens risknivå. En fond måste ha funnits i minst 3 år för att få ett totalt betyg. Har fonden funnits längre än 5 och 10 år får dessutom betyg för dessa tidsperioder. Morningstars hållbarhetsbetyg är ett mått på de ekonomiskt väsentliga riskerna inom miljö, socialt och ägarfrågor (ESG) i en portfölj relativt till liknande konkurrerande portföljer. Hållbarhetsbetyget beräknas för fonder, förvaltningsuppdrag och index globalt, med hjälp av Morningstars databas med portföljinnehav.