I 7 § lagen om framtidsfullmakter står det att ”Fullmaktshavaren har inte rätt att företräda fullmaktsgivaren i en fråga där fullmaktshavaren själv, fullmaktshavarens make eller sambo, fullmaktshavarens barn eller någon som fullmaktshavaren företräder är motpart eller av någon annan anledning kan ha motstridiga intressen.”
För att det ska uppstå en jävssituation krävs således att en person ingår i jävskretsen samt att denna person antingen är motpart i förhållande till fullmaktsgivaren vid en rättshandling eller kan ha motstridiga intressen med fullmaktsgivaren.
Om jävsregeln anses tillämplig innebär detta att fullmaktshavaren inte får företräda fullmaktsgivaren i den specifika situation där jäv uppstår. Skulle fullmaktshavaren ändå göra det blir effekten att rättshandlingen, som fullmaktshavaren företar med stöd av framtidsfullmakten, blir ogiltig.
När det gäller kriteriet ”motstridiga intressen” är det tillräckligt att det vid en objektiv bedömning kan finnas motstridiga intressen. Det behöver alltså inte finnas motstridiga intressen i realiteten. Således kan rättshandlingar som mycket väl är i fullmaktsgivarens intressen men som också skulle kunna vara i fullmaktshavarens intressen, träffas av jävsförbudet.
Lantmäteriet har i sin tolkning av jävsreglerna landat i att det alltid finns motstridiga intressen när en fastighet ägs tillsammans eller när fastigheten, i de fall den inte ägs tillsammans, utgör giftorättsgods/samboegendom för makar/sambor och därmed kan ingå i en bodelning mellan parterna. En typisk situation är två makar som säljer en fastighet de äger tillsammans. Den ena maken skriver under köpehandlingen för egen del men även för den andra maken med stöd av framtidsfullmakt. Det föreligger då enligt Lantmäteriet jäv och köpehandlingen blir ogiltig. Konsekvensen av detta är att köparens ansökan om lagfart inte godkänns.
Kritik har framförts framför allt från Mäklarsamfundet där man tycker att själva syftet med framtidsfullmakter, det vill säga att man ska kunna utse en person man litar på att tillse att bland annat fast egendom tas om hand och förvaltas på bästa sätt, genom Lantmäteriets tolkning urholkas. Därför har man från deras sida rekommenderat sina medlemmar, alltså fastighetsmäklarna, att vara vaksamma vid uppdrag där framtidsfullmakter förekommer. Även Villaägarna avråder sina medlemmar att låta en husförsäljning genomföras med hjälp av en framtidsfullmakt i situationer där det kan finnas motstridiga intressen.
Spontant kan jag tycka att Lantmäteriet kunde ha kommit med detta lite tidigare, lagen om framtidsfullmakter har ändå varit i kraft sedan 1 juli 2017. Dessutom hade det varit klädsamt om Lantmäteriet gett några exempel på hur ett motstridigt intresse skulle kunna se ut.
Som väl är finns det möjlighet att lösa detta med jävsproblematiken, vilket man gör på något av följande sätt:
Således är det ingen fara på taket för framtida överlåtelser av fastigheter där Lantmäteriet anser att det kan finnas motstridiga intressen. Det går att lösa även om det blir lite mer omständligt i de fall en upprättad framtidsfullmakt redan har börjat gälla.
En oro har framförts om Lantmäteriet med anledning av detta kommer att riva upp redan godkända lagfartsansökningar men såvitt jag förstår kommer inte detta att ske utan deras tolkning av jävsreglerna kommer gälla för framtida fastighetsöverlåtelser.
En annan fråga är om Lantmäteriets tolkning av jävsreglerna även kommer börja tillämpas av exempelvis bostadsrättsföreningar eller banker för av makar samägda tillgångar. Men då det inte ligger i någons intresse att användandet av framtidfullmakter ska försvåras är det möjligt att jävsreglerna förr eller senare kommer prövas av domstol. Men det återstår att se.