Börserna har nu tagit steget in i september, en månad som historiskt ofta präglas av hög volatilitet. Vi får ändå säga att utgångsläget är starkt, med höga indexkurser, ett fortsatt högt guldpris, låga oljepriser och en krona som fortsätter att stärkas. Samtidigt är förväntningarna inför hösten högt ställda, trots att den makroekonomiska återhämtningen låter vänta på sig.
Förra veckans viktigaste siffra kom i fredags när den amerikanska jobbrapporten (Non-Farm Payrolls) publicerades, och utfallet blev en besvikelse. Prognoserna pekade på 75 000 nya jobb i augusti, men resultatet landade på endast 22 000. Arbetslösheten steg dessutom för andra månaden i rad, vilket gav tydliga avtryck på marknaden. Efter rapporten ökade förväntningarna på att Federal Reserve kommer att sänka räntan flera gånger under hösten, och marknadsprissättningen indikerar nu att tre sänkningar på vardera 0,25% är fullt möjliga redan i år.
I Japan reviderades BNP-tillväxten för andra kvartalet upp till 2,2% i årstakt från tidigare 1,1%. Trots den positiva siffran är statistiken ofta svårtolkad på grund av sin volatilitet, och samtidigt steg den politiska osäkerheten när premiärminister Ishiba i helgen meddelade att han avgår. I Kina ökade exporten med 4,4% jämfört med samma månad förra året, något svagare än väntat, men handelsöverskottet steg eftersom importen bromsade ännu mer till 1,3%. Att Kinas totala export fortsätter att växa trots att exporten till USA fallit med mer än 30% är ytterst anmärkningsvärt och visar både hur (icke) framgångsrikt Donald Trumps handelskrig har varit och därtill hur mycket USA överskattat Kinas beroende av den amerikanska marknaden för dess ekonomiska framfart.
Inflationssiffrorna från augusti kom in på 2,1% för euroområdet, vilket gav viss lättnad för ECB. Kärninflationen, där energi och livsmedel exkluderas, låg kvar på 2,3% medan tjänsteinflationen föll något till 3,1%. Sammantaget var utfallet en indikation på att inflationsimpulserna fortsätter mattas, om än långsamt.
I USA slog en federal appellationsdomstol i veckan fast att merparten av de globala tullar som infördes under Trump-administrationen är olagliga. Beslutet upphäver dock inte tullarna direkt, eftersom frågan nu ska upp till Högsta domstolen där Republikanerna har majoritet. Trump har redan begärt prövning, vilket innebär att tullfrågan blir fortsatt infekterad. Bloomberg har räknat på utfallet och menar att om den lägre domstolens beslut står fast kan den genomsnittliga tullsatsen komma att halveras. Samtidigt bekräftade Trump att de nya tullarna mot Indien, som infördes förra veckan på grund av landets fortsatta köp av rysk olja, kommer att ligga kvar. Han hävdade dock att Indien erbjudit sig att sänka sina tullar på amerikanska varor till noll.
De svenska nationalräkenskaperna visade i veckan att BNP steg med 0,5% under andra kvartalet, klart bättre än den preliminära siffran på 0,1% men ändå under Riksbankens prognos från juni. Samtidigt har företagens prisplaner fallit tillbaka till mer normala nivåer, vilket stärker bilden av ett lugnare inflationstryck. Regeringen aviserade dessutom en sänkning av momsen på livsmedel från 12% till 6% med start i april 2026, och presenterade reformer på 80 miljarder kronor samma år. Tidöpartierna meddelade även i en debattartikel i Aftonbladet att elskatten sänks med 6 miljarder kronor. I samband med höstbudgetens presentation på måndagsmorgonen presenterades även två andra huvudpunkter: lägre skatt för löntagare och sänkta avgifter för förskolan.
PMI (inköpschefsindex) för tillverkningsindustrin steg till 55,3 i augusti, den högsta noteringen sedan mars 2022. Förbättringen var bred med uppgångar i samtliga delindex, vilket tyder på att efterfrågan stärks och ger positiva signaler för tillväxten. Riksbankens nästa räntemöte hålls den 22 september och kombinationen av lägre inflationsimpulser och en starkare krona ger nu utrymme för att lätta ytterligare på bromsen.
Norge offentliggjorde i veckan ett stort strategiskt partnerskap med Storbritannien för utveckling av nya fregatter. Affären, som beräknas uppgå till 128 miljarder kronor, är landets största försvarsinköp i modern tid. På hemmaplan meddelade Tidöpartierna att elskatten sänks med 6 miljarder kronor, enligt en debattartikel i Aftonbladet.
Klarna bekräftade på tisdagen sina planer på att börsnoteras i New York och räknar med att ta in 1,27 miljarder USD i samband med noteringen. Teckningskursen väntas hamna mellan 35 och 37 USD, och enligt uppgifter kan handeln inledas redan denna vecka. Noteringen ser därmed ut att bli en av de fem största i USA under 2025.
Scania meddelade samtidigt att bolaget varslar 750 personer i Södertälje. Varslet omfattar 400 tjänster inom HR och People & Culture samt 350 tjänster inom de kommersiella delarna av organisationen.
Förra veckan fick Alphabet (Google) en rejäl kursuppgång på +10% efter att en federal domstol fastslagit att Google får behålla Chrome, men samtidigt inte får ingå exklusiva sökavtal och måste dela med sig av sin sökdata. Analytiker såg beskedet som ett betydligt mildare utfall än vad som tidigare befarats, eftersom Justitiedepartementet drivit linjen att bolaget skulle tvingas sälja både Chrome och Android. Även Apple steg på beskedet, med +4%, eftersom bolaget kan fortsätta förinstallera Googles sökmotor i sina iPhones.
De breda indexen utvecklades återigen starkt i USA, där S&P 500 steg +1,2% och Nasdaq avancerade hela +2,7%, samtidigt som Dow Jones rörde sig mer eller mindre sidledes. I Europa var stämningen svagare, med en nedgång (-0,8%) i Eurostoxx 50. Asiens börser följde samma mönster med en oförändrad notering i Japan och en nedgång (-1,1%) i Hongkong (alla avkastningar i SEK). På hemmaplan rörde sig OMXS30 sidledes.
Efter en period av stabilisering har kronan återtagit initiativet. Under den senaste månaden har euron fallit från 11,17 till 10,99 kronor (-1,4%). Dollarn handlas i skrivande stund till 9,37 kronor, motsvarande -0,2% senaste veckan och -2,2% den senaste månaden. Växelkursen EUR/USD har däremot varit stabil kring 1,17 EUR/USD. Samtidigt har dollarn tappat nästan -16% mot kronan sedan årsskiftet och euron drygt -4%
Priset på Brentolja sjönk förra veckan med -2,5%, vilket också betyder att priset har sjunkit med nästan -11,5% sedan årsskiftet. Ett fat Brentolja handlas för tillfället kring 66,25 USD. Guldpriset fortsätter att ta nya all-time-highs under förra veckan men det blev ett kortlivat rekord eftersom guldpriset nu under morgonen nådde ännu ett all-time high på 3 613 USD per uns. Guldet ligger för tillfället på cirka 3 610 USD per uns och har stigit +37,5% sedan årsskiftet. Anledningarna är i dessa tider av oro såklart ett flertal, men förra veckan var det framför allt förväntningar om lägre Fed-räntor och oron för dess politiska oberoende som orsakade uppgången.
Vi har en intensiv vecka framför oss: val i Norge och en fransk förtroendeomröstning under måndagen, inflationssiffror i USA och Sverige, samt ECB:s räntebesked på torsdag.
Vill du veta mer om våra tjänster eller få vägledning i en föränderlig marknad? Tveka inte att höra av dig på länken här nedan.
Boka möte - Personlig Rådgivning
Denna text utgör inte investeringsrådgivning, den utgör marknadsföring från Coeli Wealth Management. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
