• Börserna steg efter att Trump tonade ned retoriken kring handelskriget med Kina
• Vapenvila mellan Israel och Hamas
• Ericsson och Nordea överraskade positivt, samtidigt som oljepriset sjönk och guld steg
Den gångna veckan blev börsens rörelser verkligen en spegelbild av vår samtid, där konflikter, handelsfriktioner och politiska händelser påverkade marknaderna i stor utsträckning. Börserna steg efter att Trump tonade ned retoriken kring handelskriget, vapenvilan mellan Israel och Hamas skapade framtidstro, och enskilda bolag som Ericsson och Nordea överraskade positivt. Samtidigt fortsätter oljepriset nedåt och guldet når nya rekordnivåer, medan politisk osäkerhet kvarstår i både USA och Frankrike.
Veckan inleddes med en återhämtning på marknaderna efter den turbulens som uppstod fredagen innan, då president Trumps besked om möjliga 100-procentiga tullar på kinesiska varor fick börserna att falla kraftigt. Tullhotet var en reaktion på att Kina börjat begränsa exporten av sällsynta jordartsmetaller, material som är avgörande för bland annat försvarsindustrin.
När veckan tog vid lättade dock oron. Trump tonade ned retoriken och medgav att så höga tullar skulle vara ohållbara på sikt, vilket bidrog till stigande börser under måndagen. Tonläget mellan USA och Kina mjuknade gradvis under veckan, och finansminister Bessent föreslog till slut en ”tullpaus” i utbyte mot att Peking drar tillbaka sina exportrestriktioner.
Trump hävdade också att Indien gått med på att sluta köpa rysk olja, ett besked som enligt honom kan bana väg för lägre amerikanska tullar mot landet. Indiska oljeraffinaderier har dock sagt att importen snarare skulle minska än upphöra helt, och Indiens utrikesminister uppgav att han inte kände till någon sådan överenskommelse.
USA fortsätter samtidigt att sätta press på Japan att minska sina köp av rysk energi, och Washington ser ut att utvidga sina operationer mot Venezuela. Trump har inte heller uteslutit markattacker efter tidigare angrepp mot venezuelanska fartyg, något som ses som ett sätt att öka trycket på landets ledare Nicolás Maduro.
På räntemarknaden prissätter investerarna nu i princip en säker sänkning från Federal Reserve den 29 oktober, från 4,25% till 4,00%. Det ses som ett naturligt steg efter de senaste veckornas svagare riskaptit och förhöjda värderingar. Å andra sidan finns flera faktorer som talar för en fortsatt stark marknad framöver: förväntade räntesänkningar, stora mängder kapital som väntar på att investeras, långsiktiga investeringstrender och en president som onekligen vill se stigande börser inför valet.
I Mellanöstern gav den tillfälliga vapenvilan mellan Israel och Hamas en kort respit. Humanitär hjälp kunde släppas in i Gaza och utväxling av gisslan och kvarlevor av offer genomfördes. Under helgen bröts vapenvilan tillfälligt (oklart av vem), men eldupphöret återupptogs på söndagen. Händelserna understryker hur bräcklig Trumps fredsplan är, och risken för nya sammanbrott kvarstår. Försvarsaktier reagerade tydligt på beskedet om vapenvilan; både Saab och Rheinmetall föll båda två omkring 15% under veckan.
Den amerikanska statsapparaten förblir delvis nedstängd, då förhandlingarna mellan republikanerna och demokraterna fortfarande står stilla. Låsta politiska positioner gör att flera planerade statistikpubliceringar inte kan genomföras. Bristen på ny ekonomisk data gör att marknaden till stor del tvingas navigera i mörker, samtidigt som osäkerheten kring hur länge nedstängningen kan pågå ökar.
I Frankrike har den politiska dramatiken fortsatt. Försvarsminister Sébastien Lecornu, som tidigare avgick men återinsattes av president Macron, lyckades mot mångas förvåning klara förtroendeomröstningen i parlamentet. Händelsen belyser den sköra balansgång som Macrons mittenregering befinner sig i, med växande tryck både från höger och vänster.
Det preliminära utfallet för kärninflationen (KPIF exklusive energi) i september landade helt i linje med Riksbankens prognos, men en tiondel lägre än väntat. Den uppgång som noterades under sommaren har därmed i stort sett reverserats. Att inflationen fortfarande ligger något över målet beror främst på den så kallade korgeffekten – det vill säga förändrade vikter i konsumentprisindexets varukorg.
Utvecklingen är sannolikt en lättnad för Riksbanken, som sänkte styrräntan i september trots att inflationen fortfarande låg över målet. Det slutliga utfallet väntas bli nära det preliminära. Riksbanken väntas hålla styrräntan oförändrad på 1,75% vid nästa möte den 5 november, men öppnar sannolikt för ytterligare lättnader längre fram om konjunkturen förblir svag.
Arbetslösheten, mätt som andelen registrerade arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, sjönk marginellt till strax under 7% i september. Läget på arbetsmarknaden är fortfarande svagt, men det finns nu vissa indikationer på att utvecklingen håller på att plana ut.
Enligt Financial Times pressade president Trump under ett hätskt möte i fredags Ukrainas president Zelenskyj att acceptera ryska krav om att avstå territorium, framför allt Donetsk-regionen, i utbyte mot fred. Trump ska senare ha tonat ned kraven och istället föreslagit en frysning av de nuvarande frontlinjerna. Utspelet väcker oro i Europa, där många befarar att ett sådant steg skulle legitimera Rysslands territoriella vinster och undergräva Ukrainas förhandlingsposition.
Ericsson steg kraftigt under förra veckan, med en uppgång på över 15%, efter att bolaget redovisat ett justerat bruttoresultat som överträffade förväntningarna med 2,3%. Samtidigt meddelade Ericsson ett femårigt 5G-avtal med Vodafone. Även Nordea rapporterade bättre än väntat, vilket fick flera banker att höja sina riktkurser på aktien.
Index visade under veckan en blandad utveckling: I USA ökade S&P 500 med +0,9% och även Dow Jones gick upp med +0,7%, samtidigt som Nasdaq steg med hela +1,3%. Europa gick uppåt, där Eurostoxx 50 steg +1,3%. De asiatiska börserna hade mer spridda resultat där Dow Jones Japan minskade med -0,4% och Dow Jones Hong Kong backade hela -4,3%. I Sverige var utvecklingen mer “mellanmjölk” med OMXS30 -0,2% (alla avkastningar i SEK).
Priset på en euro har under den senaste månaden legat stabilt kring 11 SEK och rört sig sidledes under veckan. En amerikansk dollar handlas för närvarande runt 9,4 SEK, vilket innebär en nedgång på drygt 1% under den senaste veckan. Växelkursen EUR/USD har under de senaste tre månaderna stabiliserats kring 1,17 USD, vilket även är nivån vid skrivande stund. Sedan årets början har dollarn försvagats mot kronan med nästan 15%, medan euron tappat cirka 4,2% under samma period.
Oljepriset fortsätter nedåt och har sedan årsskiftet sjunkit med nästan 19%. Det innebär att priset nu är ungefär halva nivån jämfört med toppen i mitten av 2022, då det låg runt 122 USD per fat. Dagens oljepris ligger således på drygt 61 USD per fat. Guldpriset fortsatte att ta nya all-time-highs förra veckan och ligger i skrivande stund runt 4 296 USD per uns, strax under torsdagens rekord på 4 325 USD per uns. Priset på guld har stigit nästan 58% sedan årsskiftet. Ännu mer imponerande är priset på silver, som har stigit hela 80% sedan årsskiftet.
Veckans viktigaste siffra i USA är september-KPI som publiceras på fredag. Trots att statsapparaten fortfarande är nedstängd har man gjort ett undantag för just denna statistik, eftersom den behövs som underlag för pensionsutbetalningar. Effekten av tullarna på inflationen har hittills varit begränsad, och fokus ligger fortsatt på arbetsmarknaden. Det är osannolikt att siffran kommer att förändra förväntningarna om en räntesänkning i oktober, även om ett oväntat högt resultat skulle kunna skapa osäkerhet för Fed i ett läge med begränsad annan ekonomisk data.
Parallellt publiceras PMI-siffror för flera länder och regioner. I euroområdet blir det intressant att se om industrins uppgång håller i sig eller om septemberdatan var början på en ny svagare trend. I Kina samlas ledarskapet för det så kallade ”fjärde plenummötet”, där nästa års ekonomiska politik ska diskuteras.
Vill du veta mer om våra tjänster eller få vägledning i en föränderlig marknad? Tveka inte att höra av dig på länken här nedan.
Boka möte - Personlig Rådgivning