Förvaltarkommentar Coeli Nordisk Företagsobligationsfond januari 2019

Coeli Nordisk Företagsobligationsfond steg under januari med 0,52 procent.  Företagsobligationsmarknaden inledde året starkt med allmänt fallande kreditspreadar när investerarnas riskaptit stärktes. Aktiviteten i primärmarkanden har varit förhållandevis begränsad än så länge vilket ger ytterligare stöd åt priserna i andrahandsmarknaden.

Månadens största bidragsgivare var kredithanteringsbolaget Intrum som under månaden presenterade en bokslutsrapport, påvisade ökad omsättning och för året som helhet stabila marginaler. Intrums belåningsgrad, nettoskuld i förhållande till rörelseresultat, ökade under 2018 till följd av hög investeringstakt i skuldportföljer och upprättandet av samriskbolag i Italien och Spanien. Inför 2019 förutspår bolaget lägre investeringar och guidar för att belåningsgraden kommer att falla under de kommande två åren.

Även Dometic återfanns högt upp på listan bland de positiva bidragsgivarna när bolagets obligationer återhämtade sig i linje med den europeiska kreditmarknaden. Bland fondens shipping relaterade obligationer kom goda avkastningsbidrag från bland andra Ocean Yield och American Shipping Company, dock utan att några signifikanta nyheter presenterats.

En handfull portföljförändringar genomfördes under månaden, bland annat genomfördes ett byte av obligationer från Stolt-Nielsen där en FRN (obligation med rörlig ränta) i NOK ersattes av en fastränteobligation i USD. Bytet skedde till attraktiva nivåer med en kreditspread som är cirka 1,20 procent högre. En tredjedel av innehavet av obligationer från Icelandair inlöstes i förtid i enlighet med den överenskommelse som bolaget nådde med obligationsinnehavarna i december. Därtill avyttrades delar av innehavet av hybridobligationer från Samhällsbyggnadsbolaget då värderingen av dessa inte längre framstår som attraktiv.

Efter ett svårnavigerat december, kan vi summera ett positivt januari – såväl för aktie- som kreditmarknaderna. I USA steg S&P 500 7,9 procent, vilket är den största procentuella uppgången under en januarimånad sedan 1987. Federal Reserve beslutade att lämna räntan oförändrad, med en duvaktig brasklapp om ökat tålamod inför framtida beslut gällande penningpolitiken. Beskedet var något förvånande för marknaden då centralbankens tonläge har ändrats sedan höjningsbeslutet i december. Trots att Fed verkar aningen oroad över ekonomin framgent, så presenterades sysselsättningsstatistik som påvisade att antalet nya jobb i den amerikanska ekonomin i januari ökade med 304 000, vilket var nästan dubbelt upp mot estimaten. Den amerikanska ekonomin verkar således tuffa på, trots vissa omvärldsproblem.

I Storbritannien har diskussionerna om Brexit fortsatt, parlamentet röstade nej både till det framförhandlade avtalet och till ett utträde utan ett avtal. Den brittiska regeringen under ledning av Theresa May tvingas nu söka eftergifter från EU för att modifiera de, ur brittisk synvinkel, mest kontroversiella delarna av avtalet. Förfrågningen om omförhandling har än så länge bemötts med kyla från EU-håll. Storbritannien stormar därmed på mot ett avtalslöst utträde om mindre än två månader, sista ordet är dock inte sagt och fortsättning i förhandlingarna lär följa.

I Sverige tillträdde slutligen, 131 dagar efter riksdagsvalet, en ny regering. Den utdragna processen för regeringsbildningen har dock inte haft någon nämnvärd påverkan på de finansiella marknaderna. De korta svenska marknadsräntorna fortsatte att stiga under januari och STIBOR 3 månader noteras nu på nivåer runt -0,10 procent – en markant uppgång från nivåerna runt minus en halv procent som var gällande i början av november förra året.

I kreditmarknaderna har den dystra tonen från tidigare månader brutits, med minskade kreditspreadar och stigande obligationspriser för både investment grade- och high yield-obligationer. Trots ett markant skifte i sentimentet är marknaden fortsatt något avvaktande med relativt få nyemissioner och låga volymer i primärmarknaden.