År 2003 uppdaterades sambolagstiftningen återigen, bland annat kom lagen att omfatta även sammanboende av homosexuella par. Huvudsyftet med sambolagstiftningen är att den svagare parten skall ha ett minimiskydd när samboförhållandet upphör, antingen vid separation eller om den ena parten dör.
Sambolagstiftningen omfattar sambors gemensamma bostad och bohag (samboegendom) och innebär att vid en separation skall bodelning av samboegendom ske om någon av parterna begär detta inom ett år från dess att samboförhållandet upphörde. Resultatet av bodelningen skall vara att respektive sambo ska få så mycket att han eller hon har hälften av värdet av de tillgångar som ingår i bodelningen. En viktig sak att notera är att det givetvis råder full frihet mellan samborna att dela upp tillgångarna på annat sätt om de kommer överens om detta. Lagstiftningen är således bara tvingande om någon sambo begär att den ska tillämpas.
En förutsättning för att bostad och bohag skall vara samboegendom är att den införskaffats för gemensamt bruk. Det innebär omvänt att om parterna flyttar ihop i en bostad som någon av dem redan bodde i så blir inte den bostaden samboegendom. Däremot blir bohag som anskaffas därefter samboegendom. Även om hyresbostäder i vissa undantagsfall (exempelvis när gemensamma barn finns) kan omfattas av en bodelning så är det i huvudsak bostäder förvärvade genom köp som blir föremål för bodelning. Nämnas kan att även bostäder som erhållits i gåva kan bli samboegendom om avsikten i samband med gåvan är att parterna ska leva gemensamt i bostaden. Detta kan dock undvikas genom att ett gåvobrev upprättas.
Samboegendom ska delas lika i en bodelning. Praktiskt går det till så att det görs en bouppteckning där parternas samtliga tillgångar och skulder antecknas var för sig. Därefter identifieras vad som är samboegendom och vad som är övrig egendom. Om exempelvis bostaden ägs gemensamt med ett gemensamt bolån tar var och en av parterna upp halva värdet minus halva lånet på sin lott. Efter att värdet på samtlig samboegendom minus samboskulder räknats ut för respektive part adderas nettosumman ihop och delas med två.
När det gäller värdering av samboegendomen finns det inga regler för hur detta ska gå till. Här råder avtalsfrihet vilket innebär att det är upp till samborna att bestämma hur egendomen ska värderas. Försäljningsvärdet det värde som man vanligen värderar egendomen till. Men när det handlar om bohag, exempelvis möbler, kan det kanske vara mer rättvist att värdera egendomen till dess anskaffningsvärde om köpet skedde nyligen. Ett annat värde är ett skäligt bruksvärde vilket dock kan vara svårt att uppskatta.
Samboskulder är sådana skulder som härrör från samboegendom och typiskt sett är det lån på bostaden eller om något bohag köpts på avbetalning. Det kan också vara skulder har uppstått för att köpa eller förbättra samboegenomen. För att dessa skulder ska få tas med krävs dock att den som har skulden kan bevisa att pengarna har gått till samboegendom.
När det gäller övriga skulder som en sambor har, alltså skulder som inte är hänförliga till samboegendom, är huvudregeln att sådana skulder inte ska ingå i bodelningen. Problemet är att om sambon inte har andra övriga tillgångar så att det värdemässigt täcker storleken på övriga skulder har sambon rätt till skuldtäckning ur samboegendomen. Detta är något som många troligtvis inte känner till och som kan komma som en obehaglig överraskning i samband med bodelningen.
Det vanligaste är att det är fråga om rena konsumtionsskulder men det kan handla om vilken typ av skuld som helst egentligen där det inte finns tillräckligt med värden i övriga tillgångar för att täcka skulderna. Har den ena sambon stora övriga skulder är risken därför stor att det blir den andra sambons överskott som parterna får dela på. Ingen får dock lägga in ett underskott i bodelningen, det lägsta är således 0 kr, men det kan bli illa nog. Att reglerna ser ut så här beror på att lagstiftaren anser att det är viktigare att skydda långivarna framför den andre sambons ekonomiska intressen.
Anders och Lisa har separerat och de har inget samboavtal. Lisa har begärt att bodelning ska göras. Som samboegendom finns en bostad som de gemensamt har förvärvat för 5 miljoner. De har ett gemensamt bostadslån på 3 miljoner och har lagt in 1 miljoner var kontant. Bostaden är nu värderad till 6 miljoner.
Anders har övriga skulder på 400 000 kronor men har också en aktieportfölj värd 1 miljon. Lisa har olyckligtvis samlat på sig övriga skulder på en halv miljon under sambotiden men har bara övriga tillgångar värda 100 000 kronor.
Anders:
Samboegendom = 1,5 miljoner
Övriga tillgångar = 1 miljon
Övriga skulder = 400 000 kronor
Lisa:
Samboegendom = 1,5 miljoner
Övriga tillgångar = 100 000 kronor
Övriga skulder = 500 000 kronor
Eftersom Lisas övriga tillgångar inte täcker hennes övriga skulder ska underskottet på 400 000 kronor dras från hennes samboegendom. Hennes samboegendom blir då 1,1 miljoner och för Lisa och Anders att dela på blir 2,6 miljoner i stället för 3 miljoner. På grund av Lisas övriga skulder kommer Anders således att få 200 000 kronor mindre vid bodelningen än han annars skulle ha fått.
Jo, genom att upprätta ett samboavtal där man avtalar bort sambolagens bodelningsregler. Det bör man alltid göra även om man har lagt lika mycket var i kontantinsats och har tagit ett gemensamt lån vid köp av en bostad. På så sätt kan man enkelt se till så att man slipper den obehagliga överraskningen att tvingas kompensera den andra sambon (blivande ex-sambon) ekonomiskt för privata lån vid en bodelning.
