Förvaltarkommentar Coeli Nordisk Företagsobligationsfond mars 2023

Coeli Nordisk Företagsobligationsfond (Class R) backade under mars med 1,86 %. Sedan årsskiftet har fondandelsvärdet därmed ökat med 0,88 %. Förhoppningar om att den globala konjunkturen skulle ha stark motståndskraft trots de snabbt och kraftigt stigande räntorna fick sig en törn i mars i samband med att svagheter i banksystemet bubblade upp till ytan. Även om problematiken runt bankerna i USA och Europa skiljer sig åt så är det, precis som med inflationen, ett tecken på de utmaningarna som skapas efter att centralbanker under lång tid stimulerat med låga räntor för att sedan snabbt trycka på bromsen.

Förutom risken att fler liknande situationer följer i spekulation om vilken som är nästa svaga bank så lär det påverka bankers möjlighet att ta risk och låna ut kapital. Följaktligen kan det bli det tuffare lånevillkor för bolag och privatpersoner vilket hämmar den ekonomiska tillväxten. Det här leder, å andra sidan, till att marknaden gör jobbet åt centralbankerna som därför kommer mjukna och inte längre behöver vara lika aggressiva med räntehöjningar.

För europeiskt vidkommande skapade övertagandet av Credit Suisse turbulens i kreditmarknaden när schweiziska myndigheter fattade beslut om att bankens så kallade AT1-obligationer skulle skrivas ner till noll. Att skuldägare skulle ta större förluster än aktieägare skapade stor osäkerhet om vilken prioriteringsordning som gäller i andra jurisdiktioner. Den europeiska centralbanken och flera banker kände sig därför manade att förklara att den normala prioriteringsordningen gäller och att Schweiz därför utgör ett undantag. Nedgången i AT1-obligationer i Europa och Norden blev därför kortvarig och de handlar återigen på samma nivåer som före det schweiziska agerandet.

Bankturbulensen och osäkerheten om den ekonomiska tillväxten resulterade i snabbt sjunkande marknadsräntor och stigande kreditspreadar. Den amerikanska 2-årsräntan sjönk som en sten från över 5 procent till 4 procent på tre dagar vilken var den största nedgången sedan 1982. Marknaden prisar nu in att den amerikanska centralbanken, efter juni, kommer behöva sänka räntan med nästan 100bp fram till årsskiftet. Kreditspreadar i Europa ökade från 350bp till över 450bp. I Norden fick vi se breda nedgångar flera sektorer men särskilt i fastighetsobligationer och i synnerhet de likvidare hybridobligationerna utställda i Euro.

Sammantaget bedömer vi att den nordiska marknaden hitintills varit balanserad under turbulensen vilket sannolikt berott på en tillfredsställande likviditet med relativt höga kassapositioner i fondsystemet.

Bland månadens större bidragsgivare återfanns Dometic, tillverkare av bland annat kylskåp till husbilar och båtar, som under månaden meddelade att de refinansierat stora delar av sina banklån och erhållit ny kreditfacilitet med Svensk Exportkredit. Säkerställda bostadsobligationer bidrog likaså positivt till följd av fallande marknadsräntor.

Negativ påverkan på månadens resultat kom främst från fastighetsbolag där större nedgångar noterades bland annat för Balder och Samhällsbyggnadsbolaget i Norden. Sektorn pressades av oro för att bankerna kommer att vara mer restriktiva med sin utlåning till följd bankturbulensen. Balder presenterade ett erbjudande att köpa tillbaka alla bolagets utestående obligationer i svenska kronor med förfall under 2024 och 2025. SBB annonserade att de under kvartalet säkrat refinansiering av knappt 12 miljarder kronor, beloppet överstiger med bred marginal bolagets skuldförfall under 2023.

Fonden deltog under månaden i nyemissioner från logistikbolaget DFDS och fartygsleasingbolaget Ocean Yield. Båda emissionerna bedömdes vara på attraktiva nivåer med god kompensation för kreditrisken. Fonden handlade under månaden aktivt i AT1-obligationer från nordiska banker vilket bidrog till att minska påverkan från de fallande kurserna i sektorn. Fondens innehav av obligationer från Storskogen utökades efter det att Moody’s sänkt bolagets kreditbetyg med ett steg.