Fastighetsutredningens förslag en skattesmäll eller tummetott?

I förra veckan presenterade den så kallade fastighetspaketeringsutredningen sitt förslag till ändrade skatteregler för fastighetsägare, vilka föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. I princip omgående meddelade finansministern att förslaget inte ska ingå i höstbudgeten och att en djupare analys av konsekvenserna måste göras ifall förslaget genomförs. Detta får mig att tänka lite på sagan om Mäster Skräddare där den beställda rocken ”bidde en tummetott”.

Utredningen, som tillsattes i juni 2015, fick i uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Konkret handlade det om att kartlägga och analysera den skattemässiga situationen för företag i fastighetsbranschen, att undersöka de samhällsekonomiska effekterna av fastighetspaketering och att lämna förslag på lagändringar för att motverka paketering av fastigheter som ett skatteplaneringsverktyg.

Orsaken till att utredningen tillsattes var att finansminister Magdalena Andersson ansåg att fastighetsbranschen var underbeskattad då de flesta fastigheter säljs paketerade i dotterbolag där ingen stämpelskatt utgår och vinsten för det säljande moderbolaget är skattefri. Utöver det såg hon att stora latenta skattebelopp försvann via möjligheten till underprisöverlåtelser av fastigheter till bostadsrättsföreningar.

Enligt utredningens egen analys betalar fastighetbolagen visserligen en låg andel av sitt resultat i bolagsskatt men om även fastighetsskatt och stämpelskatt räknas med är inte fastighetsbranschen särskilt gynnad skattemässigt i förhållande till andra branscher.

I konsekvensanalysen varnar utredaren för att beskattning av försäljningar av bolagspaketerade fastigheter troligen kommer att leda till att fastighetspriserna sjunker, att bostadsbyggandet minskar och högre hyror. Det kan då tyckas märkligt utredningen trots resultatet av sin egen analys lägger ett förslag som beräknas höja skatterna i fastighetbranschen med närmare 17 miljarder.

De viktigaste skattehöjande delarna i förslaget är följande: När ett bolag innehållande en fastighet avyttras ska det sålda bolaget fiktivt anses ha sålt och åter förvärvat fastigheten. Det leder till en avskattning med 22 procent på mellanskillnaden mellan fastighetens marknadsvärde och det skattemässiga värdet.

Vidare föreslås att det sålda bolaget ska beskattas för en schablonintäkt motsvararande den stämpelskatt som skulle ha utgått om fastigheten sålts direkt. Effektiv skatt landar enligt förslaget på cirka 1,5 procent av fastighetens marknadsvärde.

Om förslaget genomförs kommer skattebelastningen vid en försäljning av en bolagspaketerad fastighet motsvara den skatt som belastar transaktionen om fastigheten säljs direkt, både vad gäller vinstbeskattning och stämpelskatt. Den fråga alla ställer sig nu är om det kommer bli verklighet av de föreslagna förändringarna. De flesta jurister på advokat- och revisionsbyråer jag pratat med tror inte det. I vart fall inte som förslaget ser ut nu. Behovet av bostadsbyggande de närmaste 10 åren är väldigt stort och det är tveksamt om regeringen verkligen vill föreslå åtgärder som till och med enligt utredarens egen analys riskerar att ha en kraftigt dämpande effekt på bostadsbyggandet. Förhoppningsvis kommer ett besked relativt snart då ovisshet för fastighetföretagen knappast är till gagn för bostadsbyggandet.

Fler nyheter

Här anger du om du är privat eller institutionell investerare.

Vi har marknadsföringstillstånd för våra fonder i flertal länder. Genom att välja ett alternativ i nedan lista bekräftar du att du är hemmahörande i något av dessa.

Den sammanfattande riskindikatorn ger en vägledning om risknivån för denna produkt jämfört med andra produkter. Den visar hur troligt det är att produkten kommer att sjunka i värde på grund av marknadsutvecklingen. Indikatorn speglar framför allt upp- och nedgångar i de aktier fonden placerat i. Denna produkt innehåller inte något skydd mot framtida marknadsresultat. Du kan därför förlora hela eller delar av din investering. Förutom de risker som ingår i riskindikatorn kan andra risker påverka fondens resultat. Se fondens fondbestämmelse för mer information.

Morningstars fondbetyg (rating) är ett mått som går att använda för att se hur fonderna har presterat historiskt. Fonden får ett högre betyg om den har haft en bra avkastning i förhållande till fondens risknivå. En fond måste ha funnits i minst 3 år för att få ett totalt betyg. Har fonden funnits längre än 5 och 10 år får dessutom betyg för dessa tidsperioder. Morningstars hållbarhetsbetyg är ett mått på de ekonomiskt väsentliga riskerna inom miljö, socialt och ägarfrågor (ESG) i en portfölj relativt till liknande konkurrerande portföljer. Hållbarhetsbetyget beräknas för fonder, förvaltningsuppdrag och index globalt, med hjälp av Morningstars databas med portföljinnehav.