Utredningen innehåller flera förslag som ska göra det enklare för entreprenörer att navigera skattesystemet. Några exempel på förslagen är avskaffandet av kapitalandels- och lönekraven, införande av enhetlig beskattning av utdelning och kapitalvinst, en ny beräkningsregel, begränsning av närståendekretsen, automatisering av deklarationsprocessen, samt en förkortning av karenstider.
Idag krävs en kapitalandel på minst fyra procent för att nyttja löneunderlagsregeln. Utredningen föreslår att kapitalandelskravet för privata investerare i fåmansföretag ska tas bort. Genom att avskaffa detta krav blir löneunderlagsregeln tillgänglig för fler ägare, vilket innebär att ägarna kan använda hälften av bolagets kontanta löner, men högst 50 gånger ägarens egen lön.
Den nuvarande regleringen innebär att en ägare av kvalificerade andelar måste ta ut en viss lön för att kunna dra nytta av löneunderlagsregeln. För att minska risken för konsekvenser av administrativa fel föreslås att lönekravet ska ersättas med ett schabloniserat avdrag om 8 inkomstbasbelopp (IBB) per år från det totala löneunderlaget för varje delägare. Detta avdrag, som för beskattningsåret 2024 motsvarar 609 600 kronor, är tänkt att motsvara entreprenörens lön.
Förslaget innebär att syskon inte längre inkluderas i närståendekretsen. Detta kan förenkla generationsskiften, men innebär också att syskon måste göra individuella avdrag för schabloniserad lön och att takbeloppen blir individuella.
Utredningen föreslår att den nuvarande möjligheten att välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln avskaffas. Istället slås dessa ihop till en enhetlig regel för uppräkning av gränsbelopp. En ägare av ett fåmansföretag får endast använda denna regel för uppräkning av gränsbeloppet.
Den uppräkning som idag medges enligt förenklingsregeln (2,75 IBB) föreslås ändras till 4 IBB (”grundbeloppet”) per bolag. Om en ägare har flera fåmansföretag fördelas grundbeloppet proportionellt utifrån ägarandel, dock aldrig mer än totalt 4 IBB. Löneunderlaget beräknas i stora drag på samma sätt som tidigare och uppgår till hälften av bolagets kontanta löner men maximalt 50 gånger den egna lönen. Nytt är dock det ovan nämnda schablonavdraget om 8 IBB för varje delägare. Det avskaffade kapitalandelskravet innebär att samtliga delägare får ta del av löneunderlaget oavsett ägarandel.
Vidare föreslås att uppräkningen av omkostnadsbeloppet endast ska göras för belopp som överstiger 100 000 kronor, med uppräkning enligt nuvarande regler. Möjligheten att räkna upp sparat utdelningsutrymme föreslås avskaffas.
Enhetlig beskattning av utdelning och kapitalvinst
Nuvarande regler skiljer på tjänstebeskattning av utdelning och kapitalvinst med olika takbelopp: 90 IBB per år för utdelning och 100 IBB per fem år för kapitalvinst. Förslaget innebär att dessa slås ihop till ett gemensamt takbelopp om 90 IBB över en period som omfattar innevarande år plus de två föregående åren. Detta skapar en mer sammanhållen och enkel beskattning.
Automatisering av deklarationsprocessen
Det föreslås att bolag ska lämna kontrolluppgifter på vissa värden som idag fylls i manuellt på K10-blanketten. Detta skulle leda till att åtminstone en del av blanketten blir förtryckt i deklarationen, vilket ska minska den administrativa bördan för entreprenörer.
Karenstiderna föreslås förkortas från fem till fyra år. Detta innebär en kortare inlåsningstid där entreprenören inte får vara verksam i betydande omfattning eller bedriva likartad verksamhet efter att en verksamhet sålts eller upphört. Den förkortade karensen kan även på betydelse vid tillämpningen av utomståenderegeln. Andelar går från kvalificerade till okvalificerade på fyra år istället för fem.
Förslaget innebär flera förenklingar som syftar till att gynna entreprenörer. Utredningen menar att 8 av 10 entreprenörer kommer att gynnas av de nya reglerna och att den administrativa bördan kommer att minska med cirka en tredjedel. Enligt vår uppfattning innebär förslaget visserligen förenklingar, men hur de nya reglerna slår varierar från fall till fall.
Att bolagens ägande ska rapporteras genom kontrolluppgifter ger Skatteverket möjlighet att upprätta ett centralt register över fåmansföretagens ägande, något som inte finns idag. Samtidigt som detta minskar risken för fel i deklarationen är registret negativt ur integritetssynpunkt. Dessutom blir fåmansföretagsreglerna mer mekaniska, vilket minskar entreprenörernas valmöjligheter.
Begränsningen av närståendekretsen innebär en förenkling när ett företag går i arv till t ex två syskon, men inte båda syskonen planerar att vara aktiva i verksamheten. Då kan det passiva syskonet sätta sina aktier i träda och ta ut vinstmedel till 25% skatt efter karenstiden, vilket tidigare varit omöjligt. Om båda syskonen är aktiva i verksamheten krävs dock att båda gör schabloniserat löneavdrag i sin gränsbeloppsberäkning och att de får individuella takbelopp.
Att avskaffa möjligheten till uppräkning av sparat utdelningsutrymme är särskilt ogynnsamt för entreprenörer med stora sparade utdelningsutrymmen.
Vi ser positivt på att förkorta karenstiden för entreprenörer. Det är enligt vår uppfattning bra att entreprenörer tvingas spendera kortare tid på bänken av skatteskäl.
Det bör slutligen noteras att förtydliganden kring utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet saknas, vilket hade varit välkommet ur rättssäkerhetssynpunkt. Förslaget innebär att den gräns om 30 procent utomstående ägande som arbetats fram genom praxis kodifieras, men inte någon närmare vägledning.
Utredningen är än så länge bara ett betänkande som ska ut på remiss. Det rekommenderas att entreprenörer avvaktar och bevakar hur förslaget tas emot. Om reglerna antas kan de träda i kraft tidigast den 1 januari 2026, men övergångsbestämmelser kan variera. I takt med att förslagen utvecklar sig kommer vi bjuda in till seminarium för att presentera och diskutera hur entreprenörer påverkas av de nuvarande reglerna och kommande förändringar.
