Logga in
En konkurs leder i stort sett alltid till att aktieägarna går lottlösa då kön av fordringsägare ofta är lång och pengarna slut innan alla fått betalt. Det ligger så att säga i konkursens natur. Vid en likvidation kan situationen vara annorlunda då en likvidation ibland kan vara frivillig och inte föranledd av insolvens. För att få avdrag för en förlust på ett värdepapper, som en aktie är, krävs det att detta har avyttrats. Det är avyttringstidpunkten som styr vilket år som förlusten kan dras av. Så frågan är då vad som räknas som en avyttring i inkomstskattelagens mening. De vanligaste avyttringarna är försäljningar och byten men det finns annat som räknas som en avyttring, exempelvis utlåning av värdepapper eller överföring till ett investeringssparkonto. Däremot räknas inte äganderättsövergång genom arv, gåva eller bodelning som en avyttring. I dessa fall tar mottagaren över den skattemässiga situationen från den avlidne eller givaren.
Avyttringstidpunkten är den dag när det finns ett avtal om försäljning, byte eller jämförlig överlåtelse som är bindande för bägge parter. Vid handel över börs är det inga problem att fastställa avyttringstidpunkten. Om avyttringen däremot sker utanför en marknadsplats, vilket är fallet när onoterade aktier säljs, är det således viktigt att det finns ett daterat avtal mellan parterna.
När ett aktiebolag försätts i konkurs sker det normalt ingen avyttring av aktierna av det enkla skälet att det vanligtvis inte finns några intresserade köpare. För att inte möjligheten till förlustavdrag ska gå om intet vid konkurser anger inkomstskattelagen att avyttringstidpunkten för aktierna istället skall vara dagen när bolaget försätts i konkurs. Det betyder att förlusten anses vara definitiv redan vid konkursutbrottet och aktieägaren behöver inte avvakta med att yrka avdrag i deklarationen till konkursen är avslutad. Skulle det mot förmodan bli pengar över till aktieägarna får det belopp som erhålls i så fall tas upp i deklarationen som en kapitalvinst det år utbetalningen sker.
Möjligheten till förlustavdrag vid konkursutbrott har tidigare endast varit möjlig för aktieägare i svenska bolag, men från 1 januari 2018 gäller denna möjlighet även för konkurser i utländska bolag. Vid en konkurs räknas försäljningsintäkten till noll kronor varför förlusten kommer uppgå till hela omkostnadsbeloppet.
Eftersom en deklaration kan omprövas senast sex år efter inkomståret är det viktigt att känna till att avdragstidpunkten infaller vid konkursutbrottet. Annars går möjligheten till avdrag förlorad. Det går därför inte att avyttra aktien med skattemässig verkan efter konkursutbrottet eftersom förlusten är definitiv vid redan då.
Vid likvidation av ett aktiebolag anses avyttringstidpunkten vara när beslut om likvidation fattas av bolagsstämman, Bolagsverket eller domstol. Dock uppkommer avdragstidpunkten vid likvidationer normalt först när likvidationen är avlutad det vill säga det är först då som förlusten är definitiv. Kan förlustens storlek dock med säkerhet bestämmas tidigare får aktieägaren avdraget då istället. Det är alltid avyttringsårets regler som ska tillämpas även om förlusten redovisas ett senare år. Förlusten ska därför redovisas enligt de regler som gällde det år när man fattade beslut om likvidationen.
