Förvaltarkommentar Coeli Likviditetsstrategi februari 2019

Coeli Likviditetsstrategi steg under februari med 0,15 procent. Sedan årsskiftet har fonden därmed stigit med 0,28 procent. Stämningsläget i företagsobligationsmarknaden var fortsatt positivt under februari med tilltagande aktivitet i primärmarknaden med emissioner från bland andra Klövern, Nobina, Volvo Cars och Kungsleden. Den emitterade volymen hittills under året är dock på en klart lägre nivå än fjolårets vilket ger stöd till kurserna i andrahandsmarknaden.

Månadens största bidragsgivare var laxodlingsbolaget Marine Harvest som presenterade sin bokslutsrapport innehållande en stabil resultatutveckling och fortsatt mycket god kassaflödesgenerering. Bolaget bedömer utsikterna för 2019 som goda med förväntad volymtillväxt och en fortsatt gynnsam prisbild.

Även obligationer i vindkraftsbolaget Arise utvecklades väl efter att bolaget bekänt färg avseende resultaten för 2018 – såväl omsättning som resultat förbättrades avsevärt. I slutet av månaden meddelade Arise därtill att en delägd vindkraftspark kommer avyttras under första kvartalet vilket ger möjlighet för bolaget att markant minska sin skuldsättning. Fastighetsbolaget Kungsleden var en annan större bidragsgivare med understöd från en solid bokslutsrapport och en nyemission av obligationer.

På den negativa sidan återfanns återförsäkringsbolaget Sirius International vars obligationer föll något i värde efter att det rapporterats om likviditetsproblem för bolagets huvudägare. Ägarnas eventuella problem påverkar dock inte kreditvärdigheten för Sirius, bolaget är självständigt med en oberoende styrelse och en verksamhet som regleras av myndigheter i främst Sverige, USA och Bermuda.

Under månaden genomfördes nyinvesteringar i obligationer med rörlig ränta från Stora Enso och företagscertifikat från bland annat konfektyrföretaget Cloetta och teknikkonsulten ÅF. Obligationer med kort löptid från Samhällsbyggnadsbolaget och Kungsleden byttes mot dito med cirka ett års längre löptider. Löptidsförlängningarna som bidrar till en ökad risk i portföljen balanserades av att andelen företagscertifikat ökades. Fondens riskutnyttjande bedöms fortsatt vara under snittet de senaste åren.

Under februari blev det än mer tydligt att centralbankerna har blivit mer försiktiga i sina uttalanden om kommande räntehöjningar. Den amerikanska centralbanken Fed har under månaden bestämt sig för att pausa sina förmodade räntehöjningar och betonar fortsatt tålamod. Fed bedömer nu den globala ekonomin som en större osäkerhetsfaktor än tidigare – lägre tillväxt i Kina och Europa, handelsspänningar, en volatil aktiemarknad och en tidigare stängd statsapparat i USA nämns som exempel. Den duvaktiga framtoningen har bidragit till att S&P 500 stigit med över 11 procent i år.

Under februari lämnade också Riksbanken reporäntan oförändrad på -0,25 procent. Direktionen konstaterar samtidigt att konjunkturutvecklingen i Sverige och omvärlden har gått in i en fas med lägre tillväxt. Även om tillväxten dämpas är konjunkturen fortsatt stark och förutsättningarna för att inflationen ska vara kvar nära två procent kommande år har inte förändrats i någon större utsträckning enligt Riksbanken.

Från ett svenskt perspektiv kom också BNP-siffror för fjärde kvartalet 2018 under månaden. Dessa visade att Sveriges BNP steg med 2,4 procent jämfört med samma kvartal 2017, vilket är en klar förbättring mot vad analytikerkåren hade förväntat sig. Samtidigt bröts den negativa trenden från tidigare kvartal. Kronan steg på statistiken med cirka sex öre mot euron och fyra öre mot dollarn.

Kreditvärderingsinstitutet Fitch kom under månaden med besked gällande Italiens kreditbetyg som lämnades oförändrat, dock fortsatt med negativa utsikter och en brasklapp om att landet har en hög statsskuld och att BNP-tillväxten har stannat av. Den italienska regeringen drog antagligen en lättnadens suck på beskedet och arbetar nu på en mer expansiv budget som tros kunna främja tillväxten i landet.

De nordiska- och europeiska kreditmarknaderna har startat året starkt med fallande kreditspreadar och stigande obligationspriser, nedgången från fjärde kvartalet 2018 har nu i stort sett helt återtagits. Värdet på långa statsobligationer har också visat en stigande trend under början av året, där en amerikansk 10-åring nu avkastar 2,75 procent, ned från strax över 3 procent i november 2018.

Noterbart är också att STIBOR 3-månader har gått från en nivå på -0,50 procent innan Riksbankens höjning i december, till en nivå i skrivande stund om -0,07 procent – en markant uppgång som är positiv för svenska obligationer med rörlig ränta och penningmarknadsinstrument.