Förvaltarkommentar Coeli Nordisk Företagsobligationsfond februari 2022

Nordisk Företagsobligationsfond (Class R) backade under februari med 1,91 %. Sedan årsskiftet har fondandelsvärdet därmed minskat med 1,95 %. Den negativa trenden från januari fortsatte under inledningen av februari. Månaden kom sedan att präglas av den tragiska händelseutvecklingen i Ukraina och Rysslands fullskaliga invasion av landet den 24 februari. Krigsutbrottet medförde ytterligare press på riskfyllda tillgångar med fallande kurser för både aktier och företagsobligationer. Energipriser, både olja och gas, sågs samtidigt stiga kraftigt. Det kraftig försämrade säkerhetspolitiska läget och ökade osäkerheten medförde därtill att priset på guld steg mot rekordnivåer och valutor som den amerikanska dollarn och schweizerfrancen stärktes.

Med det signifikant försvagade risksentimentet steg kreditspreadarna påtagligt både i Norden och i resten av Europa. Långa statsobligationsräntor steg samtidigt något under månaden, vilket pressade det generellt mer räntekänsliga investment-grade-segmentet i Europa.

Bland månadens positiva bidragsgivare återfanns försäkringsbolaget Protector och korta obligationer från kredithanteringsbolaget Convene. Protectors bokslut visade på god tillväxt under året och ett förbättrat försäkringstekniskt resultat, dessutom stärktes solvensgraden långt över målnivån. Convene rapporterade ett rörelseresultat för helåret 2021 som var något högre än vad bolaget prognosticerat, guidningen för kommande år tyder på en viss resultatförbättring. Convene har förtjänstfullt lyckats parera det intäktsbortfall som uppstått till följd av lägre lagstadgade inkassoavgifter i Norge med kostnadsbesparingar och nya intäktsströmmar.

Störst nedgångar märktes för obligationer från fastighetsbolag såsom SBB i Norden och Balder. Förutom den allmänna marknadsnedgången kom SBB under press efter att en (ö)känd hedgefond publicerat en rapport som klassade bolaget som icke investerbart. Rapportens kvalitet var dock högst bristfällig då den innehöll åtskilliga sakfel och insinuanta påståenden utan saklig grund. Såväl Balder som SBB presenterade sina bokslut som påvisade kraftigt stigande förvaltningsresultat och förbättrad räntetäckningsgrad.

Förhållandevis stora nedgångar noterades även för obligationer från försäkringsbolag såsom ALM Brand och If. Även säkerställda bostadsobligationer hade en negativ påverkan på resultatet till följd av stigande marknadsräntor och bredare kreditspreadar även i detta segment.

Bolagen i portföljen som rapporterade under månaden nådde i de allra flesta upp till förväntningarna. Bland de mest positiva rapporterna märktes Norske Skog som levererade ett kraftigt förbättrat resultat under fjärde kvartalet, utsikterna för 2022 är därtill goda. Även kredithanteringsbolaget B2 Holding bjöd på en stark rapport med inkasseringar över prognos och en fallande skuldsättningsgrad. Under fjärde kvartalet ökade B2 sina investeringar och bolaget guidat för fortsatt goda investeringsmöjligheter under 2022.

Under månaden genomfördes byten av efterställda obligationer från SBB i Norden och Telia i svenska kronor mot dito i euro. Bytet medförde högre kreditspreadar samtidigt som den förväntade löptiden ökade marginellt. Fonden deltog i två nyemissioner när Protector Forsikring och Infrastructure Logistics emitterade nya obligationer i början av månaden. Försäljningar skedde bland annat av obligationer Sagax, Odfjell och NP3 Fastigheter.

Månadens stora händelse var Rysslands invasion av Ukraina, vilket helt dominerade nyhetsflödet mot slutet av månaden. Efter att regionerna Donetsk och Luhansk blivit erkända som självständiga stater av Ryssland och att Vladimir Putin sedermera godkänt den militära invasionen av Ukraina har Västvärldens svar blivit kraftiga ekonomiska sanktioner. Bland annat riktades sanktionerna mot ryska banker och Rysslands tillgång till kapital- och finansmarknaden. EU och USA har även infört personliga sanktioner mot oligarker och ledamöter i det ryska parlamentet. Som ett bevis på den historiska uppslutningen bakom sanktionerna, meddelade Schweiz att landet kommer agera i enlighet med dessa, trots sin historiska hållning om neutralitet. S&P har sedan sanktionerna infördes sänkt Rysslands kreditbetyg i två omgångar ned till CCC- från tidigare BBB-. Invasionen har även satt press på energipriser, speciellt i Europa där terminspriser visar att tysk el nu kostar c. 10 gånger mer än under 2019. Detta kan tänkas ge fortsatt skjuts till den redan höga inflationen, vilket skapar en stor problematik för den Europeiska Centralbanken (ECB).

Amerikansk kärninflation uppmättes under januari till 5,2 % jämfört med samma månad under föregående år, vilket är den högsta takten sedan april 1983. Samtidigt visade arbetsmarknadsstatistik en fortsatt stark ökning med 467 000 nya jobb utanför jordbrukssektorn, detta mot förväntningar på 150 000.

Månadens inflationsstatistik för Euroområdet visade på en inflationstakt om 5,1 % under januari. Kärninflationen sjönk dock något tillbaka till 2,6 % mot väntade 1,9 %. ECB lämnade räntorna oförändrade med uttryckte oro för den stigande inflationen. Kriget i Ukraina väntas spä på inflationstakten kortvarigt som följd av stigande energikostnader.

Även i Sverige noterades höga inflationssiffror under januari, där den viktiga målvariabeln KPIF exklusive energi steg till 2,5 %, vilket är den högsta noteringen sedan 2009.

De europeiska- och nordiska kreditmarknaderna visade under månaden stigande kreditspreadar i både det högavkastande och investmentgrade segmentet. Stibor 3-månader noterades på -0,07 %. Den svenska tio-åriga statsobligationen noterades i slutet av månaden till 0,54 % och har därmed stigit med 14 baspunkter under månaden. Den amerikanska tio-åriga statsobligationen noterades i slutet av månaden till 1,83 %, 4 baspunkter högre än vid tidigare månadsskifte.