Förvaltarkommentar Coeli Nordisk Företagsobligationsfond september 2019

Nordisk Företagsobligationsfond (andelsklass R SEK) sjönk under september med 0,03 procent. Sedan årsskiftet har fondandelsvärdet därmed ökat med 3,08 procent. Den positiva trenden i företagsobligationsmarknaden fortsatte under september med överlag stabila kreditspreadar i Europa. Något stigande långräntor höll dock tillbaka avkastningen. I den nordiska delmarknaden var stämningsläget mycket gott med hög aktivitet i primärmarknaden där framförallt fastighetsbolag genomförde nyemissioner.

Största bidragsgivare i september var PWT Holding vars obligationer utvecklades positivt efter att bolaget presenterat sin kvartalsrapport. Såväl försäljningsutveckling som marginaler förbättrades marginellt jämfört med föregående år. Bolagets ledning var försiktigt optimistisk kring utsikterna för resten av året och fortsätter att se förbättringspotential i verksamheten. Även fartygsleasingbolaget Ship Finance utvecklades väl då bolaget under månaden fortsatte sin tillväxtresa genom investeringar i tre större tankfartyg.

Störst negativ påverkan på resultatet hade kredithanteringsbolaget Intrum vars obligationer föll i värde efter att bolaget emitterat nya obligationer för att refinansiera delar av bolagets obligationslån med förfall 2022. Med refinansieringen får Intrum en jämnare förfalloprofil på sin skuldportfölj vilket är positivt, kortsiktigt leder dock det utökade utbudet av obligationer till viss kurspress. Likaså var kursutvecklingen för obligationer från B2 Holding svag. Bolaget presenterade sin kvartalsrapport den sista augusti, innehållet i denna var till stora delar redan känt efter vinstvarningen tidigare i augusti. B2 guidar nu för en något lägre tillväxttakt och uppger att förutsättningarna för investeringar i förfallna fordringar fortsätter att förbättras. Obligationer från Melin Group fortsatte att tappa i värde efter att bolagets kvartalsrapport släpptes i slutet av föregående månad.

Under månaden genomfördes en nyinvestering i obligationer från Gjensidige Forsikring, ett norskt försäkringsbolag. Gjensidige är marknadsledande inom sakförsäkringar i Norge och har även en framskjuten marknadsplacering i Danmark, bolaget är mycket välkapitaliserat och uppvisar stabil lönsamhet. Genom investeringen utökas fondens exponering mot konjunkturokänsliga bolag. Därtill genomfördes ett byte av efterställda obligationer från Telia där fastränteobligationer i euro byttes mot en FRN (räntejusteringslån) i svenska kronor. Bytet skedde till fördelaktiga villkor med en något högre spread samtidigt som räntedurationen och förväntad löptid förkortades.

Amerikanska centralbanken (Fed) sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter. Jerome Powell, ordförande för Fed, framhöll att den amerikanska ekonomin fortsatt är stark och att arbetslösheten är låg, men att det fanns risker i den positiva prognosen. Dessa risker ligger främst i en inbromsande världsekonomi och en intensifierad handelskonflikt, efter nya tullar mellan Kina och USA. Centralbanken sade sig samtidigt kunna vara aggressiva om den amerikanska ekonomin fortsätter visa svaghetssignaler. Feds policyränta ligger nu på intervallet 1,75–2,0 procent. Aktieindexen gick initialt ned på beskedet men återhämtade sig under dagen, medan statsobligationer stod stilla, vilket indikerar att sänkningen var i linje med investerarnas förväntningar.

Europeiska centralbanken (ECB) valde likt Fed att göra en räntesänkning under föregående månad. ECB sänkte depositräntan med 0,1 procent till -0,5 procent och meddelade samtidigt att den återstartar sitt obligationsköpsprogram. Programmet består av månatliga köp till ett värde av 20 miljarder euro från och med november. ECB lättade även på villkoren för långfristiga lån till banksektorn och introducerade en ny depositränta för bankerna, till hjälp för dessas lånemarginaler. Den avgående ECB ordföranden Draghi, som lämnar i slutet av oktober, kommenterade att förutom monetära lättnader behöver även euroområdet finanspolitiska lättnader, främst från lägre skatter och högre statliga utgifter. Även här poängterades en fortsatt inbromsande global tillväxt som risk för regionen.

Den svenska Riksbanken lämnade under september reporäntan oförändrad på -0,25 procent. Samtidigt återupprepades mantrat att räntan väntas höjas mot slutet av året eller i början av nästa år. Riksbanken påpekade att: ”låga räntor i omvärlden och ett försämrat stämningsläge innebär dock att räntan därefter väntas höjas i en långsammare takt än i föregående prognos”. Med andra ord sänkte Riksbanken sin prognos för kommande räntehöjningar men ser framför sig att reporäntan ska vara över noll under tredje kvartalet 2020. Den svenska inflationstakten för augusti månad redovisades också under månaden, KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) uppgick till 1,3 procent, vilket var en minskning från 1,5 procent i juli och något lägre än analytikernas förväntningar.

De nordiska- och europeiska kreditmarknaderna visade en något blandad bild under månaden. Investmentgradesegmentet visade under månaden svagt stigande kreditspreadar medan det högavkastande segmentet initialt påvisade fallande spreadar, men med en viss utgång under senare delen av månaden. Stibor 3-månader sjönk återigen under 0,0 procent under månaden och noterades i slutet av månaden på -0,07 procent. 10-åriga statsobligationerna visade en negativ trend med högre räntor, i alla av våra närmaste marknader.