I början av december besökte vi vår champion Mastercard i Purchase utanför New York. Målet med mötet var att förstå hur affärsområdet kreditkort utvecklas och hur delaktig man är i det nya fenomenet Buy Now Pay Later (BNPL) som Klarna har byggt sin framgång på.
Andreas och jag med Investor Relations Jud Staniar och Seth Pruss på Mastercards huvudkontor.
Beskrivning av Mastercard
Innan vi går in på svaren vi fick på våra frågor ska jag inleda med att kort beskriva vad Mastercard gör. Bolaget driver ett globalt betalningsnätverk där man kan betala med både debit- och kreditkort. Man har vidareutvecklat detta nätverk att också hantera betalningar mellan företag och betalningar mellan olika konton. Utöver att driva nätverket säljer Mastercard tjänster till bolag som använder nätverket. Ett exempel på en tjänst som bolaget säljer är att man håller koll på alla betalningar i nätverket för att spåra och upptäcka kortbedrägerier.
Mastercard opererar en infrastruktur för olika typer av penningflöden som andra bolag kan tjäna pengar på. Exempel på aktörer som använder nätverket är banker, betalningsbolag och andra Fintech-bolag. Jag vill också klargöra två saker med Mastercard, det första är att Mastercard aldrig har några kortkrediter på sin balansräkning (alla krediterna ligger hos kreditinstitutet) och det andra är att den så kallade interchange avgiften inte tillfaller Mastercard, utan den är en ersättning till bankerna som är utgivare av korten (Issuer). Om man borrar ytterligare i kortavgifter finns det något som kallas ”take-rate” och det är betalningsbolagens intjäning när någon betalar med kort. I många fall kan en ”take-rate” vara upp till 2–3 procent av det totala köpbeloppet. Idag äger Coeli Global Select två betalningsbolag som tjänar pengar på ”take-raten”: PayPal och Pagseguro.
De nya betalningsflödena
Mastercard gör allt man kan för att fånga nya betalningsflöden och ett exempel på detta är Buy Now Pay Later (BNPL) som ligger inom verksamhetsområdet Mastercard Installments (avbetalningar). Aktiemarknaden verkar tro att Mastercard inte är ”på bollen” när det gäller BNPL eftersom denna typ av betalning ofta sker mellan konton, men enligt vår uppfattning är att det är felaktigt då Mastercard jobbar hårt med tekniken för kontobetalningar och BNPL. Kontobetalningar har bolaget rullat ut på tolv marknader och man jobbar för att expandera detta till fler geografier. När det gäller BNPL så lanseras detta i USA, Storbritannien och Australien under 2022.
En sak Mastercard utnyttjar för att öka antalet betalningar är att det är väldigt lätt att använda kortet vid köp. För några år sedan infördes ”tap-to-pay” vilket vi alla använder dagligen vid kortköp, detta planerar Mastercards att införa virtuellt. I framtiden kommer vi inte att behöva ange kortuppgifterna för att handla on-line utan det kommer räcka med att ”tappa” sitt virtuella kort när man handlar på nätet. Allt handlar om att göra det så enkelt och sömlöst (seamless) som möjligt vid betalningar för att då kommer vi använda kortet. En annan fördel är ju också att Mastercard hela tiden övervakar betalningssystemet för att undvika och förhindra bedrägerier.
Inom krypto-valutor jobbar Mastercard med Block-chain tekniken. Idag använder till exempel handelsplatsen Gemini.com Mastercards betalningsnätverk för att sköta penningflödena. Det vi gillar med Mastercard är att man är med överallt och försöka tjäna pengar på olika betalningsflöden.
Under mötet med Investor Relations frågade vi vilken ny teknik hos Mastercard som de var mest exalterade över. Svaret är att erbjuda betalningsnätverket för open banking genom gränssnittet API (Application Programming Interface). Mastercard har gjort två nya spännande förvärv som stödjer denna satsning, Fincity i USA och AIIA i Europa. Med dessa förvärv kommer man bli ännu starkare inom till exempel kontobetalningar. Med Open Banking menar man att olika fintech bolag kan koppla upp sig mot Mastercards plattform och utveckla olika tjänster som de i sin tur kan sälja till sina kunder.
Om man ska sammanfatta vad som driver Mastercards utveckling så är det satsning på ny teknik. Antingen utvecklar bolaget själva nya tekniker för betalningar genom R&D eller så gör Mastercard förvärv för att snabbare komma över ny teknik. Att göra teknikförvärv kan liknas med att man ”snabb-spolar” en film för att komma snabbare fram till slutet. Sedan 2017 har Mastercard gjort mer än 50 förvärv och denna siffra säger ganska mycket om hur viktigt det är för Mastercard att utveckla bolaget för att fånga de framtida flödena (Källa: Bloomberg).
Utvecklingen av aktien i år och bolagets guidance
Efter många bra år så har utvecklingen för Mastercards aktie gått sidledes i år, och det har varit ett ”mellanår”. Vi bedömer att det beror på två anledningar, det första är att affärsresandet har varit lågt vilket har inneburit att också kreditkortsbetalningarna har varit låga. Det andra är att marknaden missbedömer Mastercards förmåga att fånga de ”nya” flödena kring till exempel Buy Now Pay Later. Här har ju uppenbarligen marknaden fel eftersom bolaget har infrastrukturen för att hantera dessa betalningsflöden.
Grafen visar utvecklingen för Visa (blå), Mastercard (röd) och MSCI ACWI Net Total Return Index (svart) under de senaste fem åren i SEK (2016-12-16—2021-12-15). Källa: Bloomberg.
På kapitalmarknadsdagen i november i år guidade Mastercard för att omsättningen ska växa 15–18 procent varje år mellan 2022–2024 förutsatt att kreditkortsbetalningarna kommer tillbaka till 2019 års nivåer. Man guidade också att vinst per aktier ska växa 20–22 procent varje år mellan 2022 och 2024, siffror som vi bedömer är helt rimliga. Vi ser med tillförsikt fram mot att aktiekursutvecklingen i Mastercard ska följa vinstutvecklingen under kommande tre år.
Andreas Brock är ansvarig förvaltare för Coeli Global Select och Coeli Global Small Cap Select har lång erfarenhet av både aktieanalys och förvaltning. Innan Andreas kom till Coeli ansvarade han för nordisk verkstadsanalys på Nordea. Dessförinnan arbetade han som kapitalförvaltare på Capital Group i London. Före sin tid i London, arbetade Andreas med företagsförvärv för ABB i Kina. Andreas var medlem i styrelsen för CFA Sweden 2015-2017.
Henrik Milton är tillsammans med Andreas Brock ansvarig förvaltare för Coeli Global Select och Coeli Global Small Cap Select. Henrik har lång erfarenhet av aktieanalys och portföljförvaltning. Han har tidigare bland annat arbetat som fondförvaltare på Capinordic Asset Management där han ansvarade för fonderna Global Opportunities och BRICA fram till och med år 2010.