Läs mer om förslaget kring avskaffandet av kvalifikationskraven.
En aktieägare med kvalificerade andelar i ett fåmansföretag får varje år räkna upp ett gränsbelopp som beskattas till 20% i sin K10-blankett. Outnyttjat gränsbelopp kallas sparat utdelningsutrymme får rullas till nästkommande år. Gränsbeloppet kan räknas upp på två sätt:
Förenklingsregeln: Uppräkning sker schablonmässigt med 2,75 inkomstbasbelopp från föregående år (IBB) (204 325 per bolag och år baserat 2024 års uppräkning) och med en schablonmässig uppräkning av sparat utdelningsutrymme. En person kan enbart nyttja förenklingsregeln i ett bolag.
Huvudregeln: Utgångspunkten för uppräkning enligt huvudregeln är en schablonmässig uppräkning av ägarens omkostnadsbelopp och sparade utdelningsutrymme. Förutsatt att krav gällande löneuttag och ägarandel är uppfyllda får andelsägaren göra en uppräkning uppgående till sin andel av hälften av bolagets totala kontanta löneutbetalningar. Till löneunderlaget får även det ägda bolagets andel av majoritetsägda dotterbolags kontant utbetalade löner tillgodoräknas.
Denna artikel kommer att fokusera på löneuttagskravet vid tillämpningen av huvudregeln, som idag innebär att en ägare eller dess närstående måste ta ut en kontant lön om 9,6 IBB alternativt 6 IBB + 5% av bolagets totala kontanta löner.
Christoffer Dahl, skattejurist på Coeli.
Vems lön kan läggas till grund för uppfyllandet av lönekravet?
En person som äger kvalificerade andelar kan uppfylla lönekravet genom eget eller närståendes löneuttag.
Närståendekretsen utgörs av delägarens far- och morföräldrar, föräldrar, make/maka, barn, barns make/maka, barnbarn, barnbarns make/make, syskon, syskons make/maka samt syskons barn. Med barn avses även styvbarn och fosterbarn. Som makar avses även personer som ingått registrerat partnerskap, sambor med gemensamma barn och sambor som tidigare varit gifta. För att närståendes ersättning ska beaktas måste personen ha varit närstående året före beskattningsåret, men behöver inte vara det vid beräkningstidpunkten. Ersättningar från företaget före närståendeskapet kan räknas med.
Det finns ingen bestämmelse som innebär att den som får ersättningen själv ska vara aktieägare. Om flera personer inom närståendekretsen äger aktier i samma bolag räcker det att en person uppfyller lönekravet. Det ska även noteras att olika personer kan uppfylla lönekravet för närståendekretsens räkning för olika år.
Lönekravet och några vanliga missuppfattningar
Vid beräkningen av lönekrav och löneunderlag är det lönerna från året före själva beskattningsåret som är relevanta. Det betyder att fåmansföretagsberäkningen görs över tre år – det första året är ”löneåret” som är det år den skattskyldige måste uppfylla lönekravet och från vilket det lönebaserade utrymmet beräknas, sedan kommer själva beskattningsåret då utdelning eller kapitalvinst uppstår och sist deklarationsåret då den skattskyldige ska lämna in sin deklaration. Om andelar förvärvas året före beskattningsåret får andelsägaren endast räkna upp sitt lönebaserade utrymme utifrån kontanta löner som betalats ut under innehavstiden.
Lönekravet måste uppfyllas av en person. Den som uppfyller lönekravet kan vara delägaren själv eller en närstående till denne. En vanlig missuppfattning är att flera närstående får lägga ihop sina löner och tillsammans uppfylla lönekravet. Om två makar tar ut fem inkomstbasbelopp i lön var har de tillsammans en kontant lön som överstiger 9,6 IBB, men individuellt överstiger deras löner varken 9,6 IBB eller 6 IBB + 5% av de totala lönerna. Konsekvensen av denna missuppfattning är att de inte får nyttja uppräkning av löneunderlaget under det efterföljande beskattningsåret. Även om det är sannolikt att det leder till högre marginalskatt på tjänsteinkomsten kan det således vara fördelaktigt att fördela löneuttaget på den ena maken för att uppfylla lönekravet.
En annan vanlig missuppfattning är att förmåner och andra ersättningar som beskattas som lön ska räknas in i lönekravet. Det är bara kontant lön som får läggas till grund för lönekravet.
Lönekravet och beskattningsår
Lönekravet är absolut och beräknas på hela beskattningsår. Det betyder att en delägare som tar ut en krona för lite i lön under ett beskattningsår (löneår) går miste om möjligheten att göra uppräkning med löneunderlaget det efterföljande beskattningsåret.
Nivån på lönekravet justeras inte heller av att andelsägaren endast arbetat en del av året eller förvärvat aktierna under året. En andelsägare som förvärvat andelar direkt på kroppen får beakta erhållna ersättningar från företaget före förvärvstidpunkten beaktas vid beräkningen av lönekravet. Även ersättningar till andra anställda före förvärvstidpunkten inkluderas. Vid indirekt förvärv av andelar i ett företag ska ersättningar till andelsägaren eller anställda från före förvärvet inte beaktas. Detta gäller både andelsägarens egen ersättning och vid beräkning av lönekravet.
Några avslutande reflektioner
Att maximera gränsbeloppet bör vara en del av varje fåmansföretagsdelägares långsiktiga skattestrategi. Samtidigt bör bland annat löneuttagens påverkan på bolagets skattepliktiga resultat (lön + sociala avgifter är normalt avdragsgilla), individuell marginalskatt för löntagaren och delägarens möjlighet till utdelning beaktas. Vi rekommenderar att samtliga delägare ser över sitt eget och/eller närståendes löneuttag inför årsskiftet för att säkerställa att delägaren inte går miste om att räkna upp gränsbeloppet med löneunderlag.
Kontakta oss
Många av Coelis kunder kan kostnadsfritt boka ett möte med en skattejurist för att gå genom kvalifikationskraven och relevanta gränsnivåer för att för att maximera sin lågbeskattade utdelning. Hör gärna av dig till Christoffer Dahl, skattejurist, för mer information: christoffer.dahl@coeli.se.
