Alldeles nyligen, närmare bestämt den 25:e maj, tillsatte regeringen två nya skatteutredningar, den ena har i uppdrag att göra en översyn av 3:12 reglerna och den andra ska ta fram ett förslag på en ny utflyttningsskatt. Att utredningarna tillsattes redan nu var tidsmässigt lite oväntat med tanke på att det är nära till valet i höst och att förväntansbilden hos de flesta var att regeringen skulle invänta nästa mandatperiod innan nya skatteutredningar tillsattes. Men så blev det alltså inte.
De så kallade 3.12 reglerna är de skatteregler som gäller för hur delägare i fåmansbolag, som är verksamma där i betydande omfattning, ska beskattas för utdelning och kapitalvinster från sådana bolag. Dessa skatteregler har funnit länge och är mycket komplexa och utredarens huvudsakliga uppdrag är att ta fram förslag på hur tillämpningen av detta regelverk kan förenklas. Den andra utredningen handlar om att ta fram ett förslag om en effektiv kapitalbeskattning av fysiska personer med orealiserade vinster som flyttar från Sverige, en så kallad utflyttningsskatt. Även om tidpunkten som sagt förvånar var det ändå väntat att det förr eller senare skulle komma utredningar inom dessa två områden.
Skattereglerna för fåmansföretagare är ständigt föremål för diskussion, dels för dess komplexitet men också för att reglerna berör väldigt många svenska företagare. De nuvarande reglerna kring beskattning av delägare i fåmansföretag infördes redan 1990 i samband med den senaste stora skattereformen och har genom åren varit föremål för ett antal olika förändringar. Det gjordes ett försök till en större förändring 2017 men det förslaget skrotades sedermera då det fick mycket kritik, bland annat för att man ansåg att det gjorde reglerna ännu mer komplicerade.
Vad gäller utflyttningsskatten har den varit föremål för diskussion ganska länge. Särskilt Skatteverket vill ha en sådan lagstiftning eftersom de lägger ner en hel del tid och resurser på att jaga framför allt förmögna fåmansföretagare som flyttar från Sverige bland annat av skatteskäl. Det bör dock nämnas att de flesta som lämnar Sverige primärt inte gör det av skatteskäl utan för att det lockar att skapa sig ett nytt liv i ett varmare klimat. Det handlar dock inte om särskilt många personer med orealiserade vinster av betydande storlek som varje år flyttar utomlands utan detta har blivit en politisk symbolfråga på samma sätt som med Portugal och tjänstepensionerna. Skatteverket tog därför under 2018 ett eget initiativ och lade fram ett förslag på en skatt som träffar fysiska personer som flyttar utomlands men detta mötte så mycket kritik att det inte blev något av det den gången.
Så hur ser då utredarnas direktiv ut i de två utredningarna?
Utredaren har fått i uppdrag att göra följande:
Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2023. Från att uppdraget redovisas till dess att regeringen kan lägga fram ett nytt lagförslag är det mycket som ska processas i form av remisser och framtagande av en proposition . Det troliga är därför, om detta nu leder till några förändringar inom 3:12 reglerna, att förändrade regler träder i kraft först framåt inkomståret 2025. Det skulle i alla fall förvåna mig om det sker tidigare än så.
Syftet med utredningen är att ta fram förslag på skatteregler som säkerställer att orealiserade kapitalvinster som upparbetats medan en fysisk person är skattskyldig i Sverige också ska beskattas i Sverige. Sedan länge finns i svensk skattelagstiftning den så kallade tioårsregeln som innebär att Sverige har rätt att beskatta kapitalvinster på svenska aktier (och även utländska aktier som ägs vid tidpunkten för utflyttningen) i upp till tio år efter att personen blivit begränsat skattskyldig i Sverige. Problemet med den regeln är att den dels begränsas tidsmässigt (i vissa avtal till och med till noll år) i många dubbelbeskattningsavtal, dels att de flesta som flyttar inte tillgodogör sig de orealiserade vinsterna genom avyttring utan genom utdelning. Tioårsregeln är således ganska tandlös eftersom det är relativt enkelt att komma runt den.
Flera europeiska länder, däribland Danmark, Norge, Spanien, Frankrike och Tyskland, har redan i dag särskilda beskattningsregler för fysiska personer med orealiserade kapitalvinster som flyttar ut ur landet. Så det som Sverige nu avser att införa regler kring är alltså ingenting nytt utifrån ett internationellt perspektiv. I takt med att länder konkurrerar med varandra med hjälp av lägre skatter har det blivit allt viktigare för varje land att i så stor utsträckning som möjligt på olika sätt skydda sin skattebas. Vilket givetvis är fullt rimligt.
