Förvaltarkommentar Coeli Nordisk Företagsobligationsfond oktober 2019

Nordisk Företagsobligationsfond (Class R) sjönk under oktober med 0,47 procent. Sedan årsskiftet har fondandelsvärdet därmed ökat med 2,60 procent. Utvecklingen i företagsobligationsmarknaden understöddes av bolagens rapporter för det tredje kvartalet som överlag levt upp till investerarnas förväntningar. Rapporterna avspeglar dock signalerna om en dystrare konjunkturutveckling genom att prognoserna för kommande kvartal är mer återhållsamma. Kreditspreadarna för high yield-emittenter var allmänt oförändrade medan en viss ihop gång noterades för de mer kreditvärdiga investment grade-bolagen. Stigande europeiska statsobligationsräntor, med markanta ränteuppgångar i svenska obligationer, medförde press på kurserna för fastränteobligationer.

Bland månadens större positiva bidragsgivare återfanns Telia som utvecklades väl efter bolagets rapport påvisat en viss nedgång i tjänsteintäkter justerat för förvärv och ett rörelseresultat som var något starkare än väntat. Ur ett kreditperspektiv noteras att kassaflödet förbättrades avsevärt samtidigt som bolaget meddelade att återköpen av aktier avslutas i förtid. Även Hexagon Composites gav ett betydelsefullt avkastningsbidrag efter att bolaget guidat för förbättrade utsikter inom bränslesystem till transitbussar och lastbilar.

På den negativa sidan återfanns framförallt det norska betaltjänstbolaget Melin Group vars obligationer föll kraftigt i värde efter att två poster omsatts på oväntat låga kursnivåer. I slutet av månaden bjöd bolaget in till en uppdatering med investerare där ledningen upprepade att den underliggande utvecklingen överlag är tillfredsställande men att de finansiella resultaten låter vänta på sig. Rörelseresultatet för 2019 förväntas förbättras något jämfört med föregående år. Sett till nuvarande intjäning är bolaget högt skuldsatt, kostnadssynergier och förväntat ökade intäkter från förvärvade verksamheter i Sverige ger dock förutsättningar för att bolaget kan komma till rätta med de finansiella nyckeltalen under nästa år.

På den negativa sidan återfanns även Samhällsbyggnadsbolaget i Norden vars obligationer handlades ned trots en stark kvartalsrapport. Bolaget genomförde under oktober ett återköp av efterställda obligationer med en betydande premie samtidigt som nya efterställda obligationer emitterades. Refinansieringen kommer att bidra till att sänka räntekostnaderna ytterligare och är ett viktigt steg på vägen i bolagets ambition att nå en högre kreditrating.

Under månaden avyttrades hela innehavet av obligationer från Stora Enso och Dometic, båda försäljningarna syftade till att minska andelen cykliska bolag. Dessutom avyttrades innehavet av efterställda obligationer från Länsförsäkringar Bank.

Fonden deltog i nyemissionen från Samhällsbyggnadsbolaget i Norden som nu utgör den största emittenten bland fondens räntebärande innehav. Därtill utökades innehaven av obligationer från rederiet Songa Container och försäkringsbolaget Gjensidige.

Likt september valde amerikanska centralbanken (Fed) att i oktober sänka styrräntan med 0,25 procentenheter. Feds policyränta ligger därmed i intervallet 1,5–1,75 procent. Jerome Powell, ordförande för Fed, framhöll på presskonferensen att den nuvarande penningpolitiken sannolikt är lämplig för en fortsatt ekonomisk expansion. Den internationella riskbilden bedömdes ha förbättrats något, i och med att handelssamtalen fortgår mellan USA och Kina, men även att risken för ett avtalslöst Brexit har minskat. Således försöker Fed informera marknaden att detta sannolikt kan vara den sista räntesänkningen för en tid framöver. Under månaden kom också statistik över amerikansk BNP-utveckling som visade på en tillväxt om 1,9 procent under det tredje kvartalet, något över analytikernas förväntan på 1,6 procent.

I Europa avgick Mario Draghi som ordförande för den Europeiska centralbanken (ECB) och ersattes av förra IMF-chefen Christine Lagarde. ECB valde att lämna räntan oförändrad och återupprepade mantrat att banken inte avser att höja styrräntan förrän inflationen konvergerar till inflationsmålet om 2,0 procent.

Oktober var också månaden som Storbritanniens utträde ur Europeiska Unionen skulle ske, med eller utan avtal. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson fick efter förhandlingar med EU igenom ett uppdaterat avtal för Brexit, som sedan det brittiska parlamentet skulle rösta igenom, för att utträdet skulle kunna ske med ett avtal på plats. Dock röstades förslaget ned och parlamentet bestämde sedermera att Storbritannien skulle ansöka om ännu ett uppflyttat datum för utträde. I slutet av månaden röstade EUs medlemsländer till fördel för att skjuta på tidsfristen till den 31 januari. Boris Johnson svarade parlamentets nedröstning med att kräva ett nyval vilket nu kommer att ske den 12 december. Tories, med Boris Johnson i spetsen, leder flera valundersökningar. Det verkar således bli ett par varv till av diskussioner innan Storbritannien lämnar EU.

Den svenska Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad under sitt oktobermöte och meddelar samtidigt att den troligtvis höjs i december. Riksbanken menar att även om de ekonomiska prognoserna är något nedreviderade ger de inte bilden av en lågkonjunktur, vare sig i omvärlden eller i Sverige och att inflationen sedan 2017 har varit nära inflationsmålet. Samtidigt som Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad justerades prognosen om reporäntans utveckling, där en reporänta på noll förväntas fram till 2022.

De nordiska- och europeiska kreditmarknaderna visade under månaden fallande kreditspreadar i både investment grade och det högavkastande segmentet. Stibor 3-månader noterades på -0,02 procent i slutet av månaden, efter att ha legat under 0,0 procent under hela oktober. 10-åriga statsobligationerna visade en negativ trend med högre räntor, där Storbritanniens 10-åriga statsobligation stack ut mest med en uppgång på 0,20 procentenheter. Den svenska 10-åriga statsobligationen närmar sig nu 0,0 procent i avkastning och noterades i slutet av månaden på -0,11 procent, en uppgång med 0,18 procentenheter.