– Den första är att arvsordningen är indelad i tre arvsklasser och att arvet fördelas mellan arvsklasserna i en viss ordning.
– Den andra är att så länge det finns någon arvinge kvar i livet i en arvsklass går arvet inte vidare till nästa arvsklass.
– Den tredje är att varje gren av familjen tar lika lott.
– Den fjärde är istadarätten, det vill säga rätten för ett barn att ärva i sin förälders ställe om föräldern är avliden eller avstår från sin rätt till arv.
– Make/maka ärver alltid före arvingar i de tre arvsklasserna. Undantag är om det finns så kallade särkullbarn efter den avlidne. Denne ärver alltid före efterlevande make/maka.
Arvsklasserna
1:a arvsklassen
Den första arvsklassen består av den avlidnes barn (bröstarvingar) eller, om det är så att barnet inte längre lever när föräldern går bort, den avlidnes barnbarn. Är även barnbarnet avlidet träder den avlidnes barnbarnsbarn in som arvingar och så vidare. Eftersom samtliga som tar arv i den första arvsklassen räknas som bröstarvingar har de också rätt till laglottsskydd. Att arvet i första hand går nedåt till den avlidnes avkomlingar har sin bakgrund i att de historiskt haft mest behov av att ärva försörjningsperspektiv.
2:a arvsklassen
Finns det inte någon arvinge i livet i den första arvsklassen får man gå vidare och leta efter arvingar i den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar och, om någon av dem är avliden, den avlidnes syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn och så vidare enligt principen om istadarätt.
3:e arvsklassen
Om det är så att det inte heller går att finna någon levande arvinge i den andra arvsklassen får man gå vidare till den tredje och sista arvsklassen. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes far- och morföräldrar och, om någon av dessa är avliden, ärver enligt istadarätten dennes barn, det vill säga den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror. Därefter är det stopp på istadarätten. Det innebär att kusiner aldrig ärver, vilket jag tror att många känner till.
Vem räknas då som i livet varande arvinge? Givetvis alla som faktiskt lever. Men som ”levande” räknas även barn som är avlade vid tidpunkten för arvlåtarens död om de sedermera föds vid liv.
Det är när man inte hittar någon enda levande arvinge i någon av arvsklasserna som Allmänna Arvsfonden blir arvtagare och det är faktiskt inte helt ovanligt att det blir på det sättet. Enligt arvsfondens verksamhetsberättelse för 2017 uppgick antalet dödsbon, där egendom helt eller delvis skulle avvecklas för arvsfondens räkning, till 626 stycken.
Make/makas arvsrätt
Är den avlidne gift och inte har barn, eller om det finns gemensamma barn, ärver den efterlevande maken/makan alltid först det vill säga före alla arvingar i första, andra och tredje arvsklasserna. Undantag från denna regel är om den avlidne har barn sen tidigare, ett s.k. särkullbarn. Finns inga gemensamma barn har särkullbarnet företräde till arvet efter den avlidne på maken/makans bekostnad och ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap. Maken/makan får således ingenting i arv efter den avlidne i en sådan situation.
Varje gren tar lika lott
Principen om att varje gren tar lika lott innebär att varje gren av familjen har rätt till lika stor del av arvet. Om den avlidne har tre barn skall varje barn ärva lika mycket. Om ett av barnen är avlidet men i sin tur har två barn skall dessa två barn dela på förälderns tredjedel av arvet.
Finns inga barn efter den avlidne går arvet vidare upp till föräldrarna som var och en tar lika stor del av arvet.
För att åskådliggöra hur arvsordningen fungerar har jag försökt att illustrera detta med hjälp av nedan skiss (som jag lånat från Folke Grauers, Ekonomisk Familjerätt) samt några exempel. De olika färgerna representerar de olika arvsklasserna där de grå rutorna är första arvsklassen, de lila rutorna är andra arvsklassen och de beigefärgade rutorna den tredje arvsklassen Vi tänker oss i följande exempel att den avlidne efterlämnar ett arv på 1200.
Exempel 1
Den avlidne efterlämnar make och barnen B12 och B13. Olyckligtvis har barnet B11 hunnit avlida innan men efterlämnar i sin tur barnen BB14 och BB15. Frågan är då vem som ärver och hur mycket?
Här är det så att det finns en make och två gemensamma barn och ett särkullbarn. Det första man ska beakta är principen om att varje gren av familjen tar lika lott. Det betyder i detta fall att arvet ska fördelas med en tredjedel var på respektive bröstarvinge. Således tar B11 400, B12 400 och B13 400. Men eftersom efterlevande makes arvsrätt går före de gemensamma barnen skall B12:s och B13:s arvslotter istället gå till maken som ärver 800. B11 är barn endast efter den avlidne och särkullbarn ärver alltid före efterlevande make. Men då B11 är avliden sedan tidigare träder barnen BB14 och BB15 in som arvingar enligt principen om istadarätten och de får dela på B11:s del av arvet och erhåller således 200 var i arv.
Exempel 2
Den avlidne är ogift och har inga barn. De efterlevande består av en pappa kvar i livet, den ena systern kvar i livet och två systerbarn till en andra avliden syster. Vilka ärver i detta fall och hur mycket?
Då den avlidne är ogift och saknar arvingar i den första arvsklassen måste man leta efter arvingar i den andra arvsklassen. Enligt principen om att varje gren tar lika lott skall hälften av arvet gå till pappan (F21) och den andra hälften till mamman (M22). Då pappan är i livet kommer han att ärva 600. Resterande 600 går enligt principen om istadarätt vidare till den avlidnes systrar (S23 och S24) med hälften var. Då den ena systern (S24) är i livet skall hon erhålla 300 i arv. De kvarvarande 300 går vidare till den andra systerns (S23) två barn SB26 och SB27 så att de ärver 150 var.
Enligt principen att det inte får finnas några arvingar kvar i en arvsklass innan man går vidare till nästa arvsklass skulle pappan (F21) ärva hela kvarlåtenskapen på 1200 om det inte fanns några systrar eller syskonbarn i livet.
Exempel 3
Den avlidne är ogift, efterlämnar inga arvingar i första eller andra arvsklasserna. Däremot finns farmor (FM31), morfar och en morbror och moster samt en kusin (barn till moster) kvar i livet. Vilka ärver i detta fall och hur mycket?
Arvingarna får sökas i den tredje arvsklassen eftersom det saknas arvingar i de två första arvsklasserna. Enligt principen om att varje gren tar lika lott kommer 600 gå upp till farmor och farfars sida och 600 till mormor och morfars sida. Då principen om lika lott gäller även i nästa steg ska i utgångsläget 300 fördelas på respektive FM31, FF30, MF34 och MM35. Då farmor och farfar inte efterlämnar några barn i livet kommer farmor att få farfars 300 av arvet. Farmor erhåller således 600 i arv. På morföräldrarnas sida kommer morfar att få 300 och morfars dotter får resterande 300 enligt principen om istadarätt eftersom mormor inte längre lever.
Jag hoppas att jag med dessa exempel har lyckats beskriva vilka principer som gäller för hur arv fördelas enligt den legala arvsordningen. Är det så att du som läsare konstaterar att det finns sådana som kommer ärva dig som du inte vill ska ärva är det dags att börja fundera på att upprätta ett testamente. En annan fördel med testamente, förutom att du kan bestämma vem som ska ärva dig och hur mycket, är också att du kan skriva in i testamentet att arvet efter dig ska vara enskild egendom. Inte nog så viktigt i tider när antalet skilsmässor i Sverige ligger på cirka 25 000 per år med en stigande trend.
