Bakgrunden är PRI – Principles for Responsible Investment som lanserades 2006 av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan tillsammans med ett 20-tal av världens största investerare. Idag stöds PRI av mer än 4500 investerare och förvaltare med ca 125 biljoner USD i tillgångar. PRI består av sex principer varav den första är: ”Vi införlivar ESG-frågor i investeringsanalyser och beslutsprocesser.”
ESG såg dagens ljus redan 2004 då Paul Clements-Hunt myntade begreppet när han drev UNEP FI, ett
finansinitiativ inom FN:s Miljöprogram som var del i teamet som lanserade PRI. ESG är med andra ord ett brett använt begrepp som används för att beskriva hur man på olika sätt arbetar med miljö-, sociala- och styrningsfrågor i sin investering, förvaltning eller organisation. Men det svarar inte nödvändigtvis på frågan om vad som är hållbart.
Ulrika Hasselgren, Hållbarhetschef, Coeligruppen.
Med den växande marknaden för hållbara investeringar har behovet av ESG-data (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) ökat kraftigt. Investerare, förvaltare och företag använder ESG-data för att granska, mäta och rapportera sitt arbete. Mängden ESG-data ökar ständigt, liksom antalet leverantörer av ESG-datatjänster. Men att navigera i denna informationsflod är utmanande på grund av de många olika metoder, kriterier och källor som finns.
Regelverken ställer också krav på användning av och hänvisning till data. SFDR gäller för kapitalförvaltare, medan CSRD ställer krav på företagen att rapportera väsentliga hållbarhetsrisker genom hela värdekedjan. Detta innebär en betydande ökning av den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen, vilket i sin tur leder till en kraftig expansion av datamängden.
Det nya CSRD-direktivet kommer successivt att omfatta cirka 40 000 företag inom EU och 10 000 företag utanför EU. Det utökar även omfattningen av den så kallade EU-taxonomin och kräver redovisning mot ett antal olika miljö-, sociala och styrningsindikatorer (ESG).
Hur många? Närmare bestämt 1 144 datapunkter inom 82 områden. Även om viss redovisning är obligatorisk, måste företag endast fokusera på det som är väsentligt för dem.
Men vad är väsentligt? Både det som sker i bolaget och det som sker utanför bolaget, något som kallas ”dubbel väsentlighet”. Företag ska identifiera vilka hållbarhetsfrågor som de påverkar och påverkas av, som grund för att rapportera enligt CSRD och de nya standarderna ESRS.
"Företagens mest banbrytande hållbarhetsinitiativ föds ofta ur ett genuint intresse att göra rätt – inte ur tvång att följa regler", Emma Ihre, Hållbarhetschef Embracer Group.
Med CSRD och ESRS får hållbarhetsrapporter samma juridiska status som årsredovisningar. Detta, tillsammans med andra EU-regler om hållbarhet, innebär ett stort ansvar för styrelse och ledning att säkerställa att företag rapporterar korrekt och tillräckligt. I denna miljö fortsätter mängden data från företag och dataleverantörer att öka.
Att identifiera de datapunkter som verkligen skapar värde och stödjer bättre beslutsfattande blir allt viktigare. Det är långt ifrån enkelt. Frågan är hur många datapunkter vi som investerare och kapitalförvaltare behöver? Och om de hjälper oss att fatta bättre investeringsbeslut?
Ulrika är Coelis hållbarhetschef och styrelsearbetare i Coeli-gruppen. Föreläsare och delar gärna erfarenheter samt tankar om hållbarhet i näringsliv som finansmarknaden.