Biden tvingar svenska hushåll att dra åt svångremmen

Riksbankens budskap om att räntorna kommer att förbli högre en längre tid, börjar på allvar slå rot hos de svenska hushållen – även om det tar emot.

Det ställer även krav på ett förändrat beteende hos hushållen, där mer fokus behöver läggas på amorteringar, menar han. I det korta perspektivet är en amerikansk recession näst intill en omöjlighet när president Joe Biden stimulerat ekonomin med dryga 1 000 miljarder dollar (4 procent av BNP) under det senaste året, för att göra USA till en vinnare i klimatomställningen och i den strategiska dragkampen med Kina. Konsekvensen är att den amerikanska centralbanken som kämpar för att få ned den ovanligt höga inflationen behöver höja räntan mer och framför allt hålla räntan hög under en längre tid än annars skulle vara nödvändigt. Även om Sverige är i recession är Riksbanken bakbunden då en mjukare räntepolitik skulle riskera att försvaga kronan ytterligare.

Riksbankens prognos

Riksbankens egna prognos är att en första räntesänkning inte kommer förrän sommaren 2025. Även om nästan ingen i marknaden tror att Riksbanken kommer hålla räntan oförändrad så länge så indikerar bankernas prognoser en styrränta på 3,5-3,75 procent vid utgången av 2024. Signalen är tydlig, vi ska förvänta oss högre räntor länge. Insikten att räntorna inte kommer falla tillbaka snabbt syns allt tydligare på fastighetsmarknaden där utbudet av småhus och bostadsrätter till försäljning fortsätter att öka. Höga räntor längre och ett större utbud ökar risken för nya prisfall under de kommande kvartalen.

Det är ovant för oss svenskar att målas ut som det land som har svagast tillväxtutsikter i närtid i västra Europa. Vi är ett land som har klarat de senaste ekonomiska kriserna bättre än vår omvärld, vi har hög innovationskraft, en budget i balans och en mycket låg statsskuld. Att höga räntor slår särskilt hårt mot de svenska hushållen är allmänt känt eftersom skuldsättningen är hög och räntebindningen kort.

Behov av beteendeförändringar

Min poäng är snarare att högre räntor längre för med sig ett betydligt större behov av beteendeförändringar än högre räntor under en kortare tid, en beteendeförändring som kanske ännu inte har landat fullt ut hos hushåll och företag. En tillfällig kostnadsökning kan en del hantera genom att ta av sina besparingar medan en mer uthållig kostnadsökning medför större krav på förändring.

Hushållen behöver i högre grad ta sig en funderare på hur de konsumerar och i högre grad prioritera amortering i stället för annat sparande. Vikten att förhandla om räntan på både bolånet och om möjligt även sparkontot ökar. Se även till att ha så lite som möjligt på lönekontot, flytta i stället den kortsiktiga bufferten till sparkontot. För den som har möjlighet är det dock viktigt att fortsatt investera och att ha med sig att det är under sämre tider som de bästa investeringsmöjligheterna uppstår.

Krönikan publicerades först i Omni Ekonomi.

Erik Lundkvist

Head of Public Market Investments & CIO

Erik Lundkvist

Head of Public Market Investments & CIO



Erik Lundkvist har arbetat på Coeli sedan 2004 och har mer än 15 år i branschen. Erik är Head of Public Market Investments & CIO på Coeli och har det övergripande ansvaret för bolagets kapitalförvaltning och tillgångsallokering. Erik är även ansvarig för kapitalförvaltningen av Coelis strategiska portföljer samt för utvärderingen av nya kapitalförvaltarteam. Erik är även auktoriserad finansanalytiker, CEFA, från Handelshögskolan i Stockholm och medverkar i Coelis Husvy varje månad.

VIKTIG INFORMATION. Denna information är avsedd som marknadsföring. Fondens prospekt, faktablad och årsberättelse finns att tillgå på coeli.se och rekommenderas att läsas innan beslut att investera i den aktuella fonden. Prospektet och årsberättelsen finns på engelska och fondens faktablad finns bland annat på svenska och engelska. En sammanfattning av dina rättigheter som investerare i fonden finns tillgängligt på https://coeli.se/finansiell-och-legal-information/. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i fonder kan både öka och minska i värde. Det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Fler nyheter

Här anger du om du är privat eller institutionell investerare.

Vi har marknadsföringstillstånd för våra fonder i flertal länder. Genom att välja ett alternativ i nedan lista bekräftar du att du är hemmahörande i något av dessa.

Den sammanfattande riskindikatorn ger en vägledning om risknivån för denna produkt jämfört med andra produkter. Den visar hur troligt det är att produkten kommer att sjunka i värde på grund av marknadsutvecklingen. Indikatorn speglar framför allt upp- och nedgångar i de aktier fonden placerat i. Denna produkt innehåller inte något skydd mot framtida marknadsresultat. Du kan därför förlora hela eller delar av din investering. Förutom de risker som ingår i riskindikatorn kan andra risker påverka fondens resultat. Se fondens fondbestämmelse för mer information.

Morningstars fondbetyg (rating) är ett mått som går att använda för att se hur fonderna har presterat historiskt. Fonden får ett högre betyg om den har haft en bra avkastning i förhållande till fondens risknivå. En fond måste ha funnits i minst 3 år för att få ett totalt betyg. Har fonden funnits längre än 5 och 10 år får dessutom betyg för dessa tidsperioder. Morningstars hållbarhetsbetyg är ett mått på de ekonomiskt väsentliga riskerna inom miljö, socialt och ägarfrågor (ESG) i en portfölj relativt till liknande konkurrerande portföljer. Hållbarhetsbetyget beräknas för fonder, förvaltningsuppdrag och index globalt, med hjälp av Morningstars databas med portföljinnehav.