Det ställer även krav på ett förändrat beteende hos hushållen, där mer fokus behöver läggas på amorteringar, menar han. I det korta perspektivet är en amerikansk recession näst intill en omöjlighet när president Joe Biden stimulerat ekonomin med dryga 1 000 miljarder dollar (4 procent av BNP) under det senaste året, för att göra USA till en vinnare i klimatomställningen och i den strategiska dragkampen med Kina. Konsekvensen är att den amerikanska centralbanken som kämpar för att få ned den ovanligt höga inflationen behöver höja räntan mer och framför allt hålla räntan hög under en längre tid än annars skulle vara nödvändigt. Även om Sverige är i recession är Riksbanken bakbunden då en mjukare räntepolitik skulle riskera att försvaga kronan ytterligare.
Riksbankens egna prognos är att en första räntesänkning inte kommer förrän sommaren 2025. Även om nästan ingen i marknaden tror att Riksbanken kommer hålla räntan oförändrad så länge så indikerar bankernas prognoser en styrränta på 3,5-3,75 procent vid utgången av 2024. Signalen är tydlig, vi ska förvänta oss högre räntor länge. Insikten att räntorna inte kommer falla tillbaka snabbt syns allt tydligare på fastighetsmarknaden där utbudet av småhus och bostadsrätter till försäljning fortsätter att öka. Höga räntor längre och ett större utbud ökar risken för nya prisfall under de kommande kvartalen.
Det är ovant för oss svenskar att målas ut som det land som har svagast tillväxtutsikter i närtid i västra Europa. Vi är ett land som har klarat de senaste ekonomiska kriserna bättre än vår omvärld, vi har hög innovationskraft, en budget i balans och en mycket låg statsskuld. Att höga räntor slår särskilt hårt mot de svenska hushållen är allmänt känt eftersom skuldsättningen är hög och räntebindningen kort.
Min poäng är snarare att högre räntor längre för med sig ett betydligt större behov av beteendeförändringar än högre räntor under en kortare tid, en beteendeförändring som kanske ännu inte har landat fullt ut hos hushåll och företag. En tillfällig kostnadsökning kan en del hantera genom att ta av sina besparingar medan en mer uthållig kostnadsökning medför större krav på förändring.
Hushållen behöver i högre grad ta sig en funderare på hur de konsumerar och i högre grad prioritera amortering i stället för annat sparande. Vikten att förhandla om räntan på både bolånet och om möjligt även sparkontot ökar. Se även till att ha så lite som möjligt på lönekontot, flytta i stället den kortsiktiga bufferten till sparkontot. För den som har möjlighet är det dock viktigt att fortsatt investera och att ha med sig att det är under sämre tider som de bästa investeringsmöjligheterna uppstår.
Erik Lundkvist har arbetat på Coeli sedan 2004 och har mer än 15 år i branschen. Erik är Chief Investment Officer på Coeli och har det övergripande ansvaret för bolagets kapitalförvaltning och tillgångsallokering. Erik är även ansvarig för kapitalförvaltningen av Coelis strategiska portföljer samt för utvärderingen av nya kapitalförvaltarteam. Erik är även auktoriserad finansanalytiker, CEFA, från Handelshögskolan i Stockholm och medverkar i Coelis Husvy varje månad.
