Amerikanska småbolagsaktier har sedan 1927 avkastat 2,5 procentenheter mer per år än storbolag. Mönstret är välbelagt i forskningen och gäller inte bara USA. I Sverige är meravkastningen historiskt ännu större.
Forskningen bakom premien
Rolf Banz visade 1981 att bolagsstorlek förklarar avkastning på ett sätt som den traditionella prismodellen CAPM missar. Eugene Fama och Kenneth French bekräftade fyndet 1993 och byggde in storleksfaktorn, SMB, Small Minus Big, i sin trefaktormodell. Den historiska meravkastningen för amerikanska småbolag har uppskattats till 1,5–3,5 procentenheter per år, beroende på tidsperiod och metod.
Tre strukturella förklaringar återkommer i litteraturen. Den första är likviditetsrisk: småbolagsaktier är svårare att köpa och sälja i stora volymer, och investeraren kompenseras för det. Den andra är informationsasymmetri: färre analytiker bevakar småbolag, vilket skapar prisgap som en aktiv förvaltare kan utnyttja på ett sätt som ett passivt index inte gör. Den tredje är konjunkturkänslighet: småbolag är mer exponerade mot inhemsk ekonomi och finansiell stress och rör sig mer i båda riktningar.
En fjärde faktor, som AQR lyfte fram 2015, är bolagskvalitet. Småbolagsindex innehåller många bolag med svag lönsamhet, hög skuldsättning och osäkra framtidsutsikter. De drar ner indexets samlade avkastning och gör att premien ser mindre ut än den egentligen är. När forskarna filtrerade bort dessa bolag och tittade enbart på lönsamma småbolag med sund balansräkning blev premien tydligare – även i perioder där den annars verkade ha försvunnit. Det innebär att en aktiv förvaltare som väljer bort de svagaste bolagen historiskt tagit del av en större premie än den som köpt ett brett småbolagsindex.
Svenska småbolag
Mätt med Carnegie Small Cap Return Index Sweden avkastade svenska småbolag i genomsnitt 14,6 procent per år under de femton åren fram till 2019, mot 4,6 procent för de största svenska bolagen mätt med OMXS30. Sverige har historiskt producerat ett ovanligt stort antal bolag som vuxit från smått till globalt – inom betalningar, spel, mjukvara och industri. Segmentet är också mer analytikertunt än sin storlek motiverar, vilket ger förvaltare med god bolagskunskap ett informationsövertag.
Perioden från 2022
Från 2022 slog stigande inflation och en kraftig räntehöjningscykel hårt mot småbolag: hög konjunkturkänslighet, rörlig upplåning och beroende av inhemsk efterfrågan blev nackdelar snarare än neutrala egenskaper. Riksbanken höjde styrräntan från noll till fyra procent. Stora exportbolag med starka kassaflöden gynnades. Mindre, mer skuldsatta tillväxtbolag gjorde det inte.
Under det senaste året fram till april 2026 underpresterade svenska småbolag storbolagen med omkring 24 procent. Mätt som framåtblickande EV/EBITA handlas svenska småbolag utanför finanssektorn till en rabatt om cirka 28 procent jämfört med större bolag – den högsta nivån på över tio år, mot ett historiskt snitt kring 5 procent. I januari 2026 lämnade spararna svenska småbolagsfonder med nettoutflöden på 4,1 miljarder kronor, det största på tre år.
Våren 2026
Under april steg Carnegies småbolagsindex med nästan 6 procent på en vecka, dubbelt så mycket som OMXS30. Kapital som länge sökt sig till storbolag och räntefonder började röra sig tillbaka till segmentet. Riksbankens styrränta har sjunkit från 4 procent i mars 2024 till 1,75 procent, vilket gynnar bolag med rörlig upplåning och höjer relativvärderingen av tillväxtbolag. Trots det har svenska småbolag ännu inte kommit ikapp storbolagen sett till de senaste årens samlade underprestation.
Tålamod och urval
Historiskt har småbolag överpresterat storbolag över tid. Konjunktursvängningar påverkar sentimentet kraftigt – särskilt i perioder med stigande räntor – men sett över längre tidshorisonter har segmentet konsekvent levererat högre avkastning. För den som utgår från den samlade historiken framstår det nuvarande läget, med låga värderingar och ett sentiment som precis vänt, som ett intressant ingångsläge.
Hur exponering mot småbolag passar in beror på portföljens sammansättning, tidshorisont och risktolerans. Vill du resonera kring vad det kan innebära för din situation? Vi pratar gärna igenom det.
Detta inlägg utgör inte investeringsrådgivning. En fonds historiska avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på fondandelar kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ett investeringsbeslut ska grundas på detaljerad information som finns i en fonds faktablad, informationsbroschyr med fondbestämmelser, fullständiga fondbestämmelser och senast publicerad årsrapport och halvårsrapport. Dessa dokument finns på www.coeli.se och kan även erhållas direkt från Coeli.
