De senaste två åren har många företag kämpat med högre räntor och en strypt tillgång till kapital som ett resultat av att kapital- och lånemarknad har dragit i bromsen. Bolag med lite för hög skuldsättning och bolag inom räntekänsliga sektorer såsom exempelvis inom fastighet och bygg har fått gå med mössan i hand till banken och i många fall inte ens fått komma in innanför dörrarna. Det gick snabbt att gå från låntagarnas marknad till långivarnas.
För flera av fastighetsbolagen var obligationsmarknaden mer eller mindre stängd under nästan ett års tid och för de få som hade möjlighet att låna blev det till en mycket högre kostnad än vad de tidigare vant sig vid.
Sedan inflationsoron peakade under hösten 2022 har humöret hos långivarna tinats upp för att väsentligen förbättras de senaste sex månaderna, inte minst inom fastighetssektorn. Som exempel kan nämnas Castellum, ett av de mer omtyckta namnen i sektorn, som i augusti gav ut en tvåårig obligation i svenska kronor på räntan 6,15 procent. Den korta löptiden förklaras av det helt enkelt hade blivit för dyrt för bolaget att emittera en obligation med längre löptid. Bara fem månader senare kunde Castellum hyfsat enkelt emittera 1 miljard kronor i en femårig obligation i på nästan samma ränta som den tvååriga.
Även Balder har kommit ut på banan, efter nästan två år, och har i år givit ut en treårig obligation på samma nivå. Nästa tecken på upptining vi kommer att se är när bolagen emitterar en större volym i euro när utländska investerare kommer tillbaka till den nordiska sektorn igen. Att obligationsmarknaden tinat upp är goda nyheter för såväl aktieägare som långivare och även för bolag utanför fastighetssektorn. Eftersom sektorn väger tungt i Sverige (mer än 40 procent av alla utestående företagsobligationer härrör från fastighetsbolag) så påverkas den generella riskaptiten på företagsobligationer.
Att obligationsmarknaden tinat upp är goda nyheter för såväl aktieägare som långivare och även för bolag utanför fastighetssektorn. Eftersom sektorn väger tungt i Sverige (mer än 40 procent av alla utestående företagsobligationer härrör från fastighetsbolag) så påverkas den generella riskaptiten på företagsobligationer. En upptinad marknad innebär inflöden i företagsobligationsfonder och mer pengar som ska sättas i arbete. Det märks inte minst på aktiviteten i marknaden just nu med ett ökat antal emissioner och intensifierade diskussioner mellan investerare och bolag.
Så även om vi inte sett några räntesänkningar än så talar mycket för att våren äntligen är här efter en lång kall vinter.
Artikeln publicerades först i Omni Ekonomi.
Fredrik har varit verksam i branschen sedan 2001. Han har förvaltat kreditfonder och hedgefonder på Catella Fonder och Nordic Cross Asset Management. Han har också arbetat som analytiker på Nordea och Öhman Fondkommission. Fredrik har civilekonomexamen från Lunds Universitet.
