Logga in
Efter en period av fallande – och i värsta fall negativ – avkastning har marknaden för företagsobligationer blivit ett bättre alternativ än på länge. Medan företagen har tuffare tider att finansiera sig så är det fantastisk möjlighet för investerare. Vi har gått från en låntagarnas marknad till långivarnas marknad.
Detta år inleddes med ett unisont ”vad skönt att lämna skitåret 2022 bakom sig”. Och visst kändes det väldigt bra att lämna fjolåret bakom sig. Framför allt när 2023 inletts med avsevärt mycket mer positiva tongångar och stigande riskaptit på såväl aktier, företagsobligationer som kryptovalutor. Även finanstwitter är tillbaka med dagliga skärmdumpar på positiv depåutveckling. Som man saknat dem.
De som mest såg fram emot ett nytt år var kanske ändå obligationsinvesterare. Förra året blev nämligen det sämsta på 250 år. Amerikanska statsobligationer, som normalt brukar betraktas som en av världens säkraste tillgångar, föll i snitt med runt 10 procent och de med längre löptid (30 år) med nästan 40 procent. Räntemarknaden är särskilt bortskämd med bullmarknader och har väldigt få dåliga år bakom sig. Av de senaste 45 åren har endast fem år visat negativ värdeutveckling. Noterbart är också att samtliga negativa år följts upp av år med positiv värdeutveckling. Bästa året var 1982 när den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänkte räntan efter en lång period av energikris och inflationsstök. Då steg amerikanska obligationsindex med 32 procent!
Men med det sagt, räntemarknaden har varit tråkig länge. Centralbankernas iver att stimulera, som nådde sin kulmen under 2021, förstörde också möjligheten till avkastning. När det var som värst hade nästan en fjärdedel av alla världens utestående statsobligationer negativ förväntad avkastning. Till och med högränteobligationer (så kallad high yield), alltså som per definition skulle vara högavkastande på grund av att de är mer riskfyllda, gavs ut med negativa räntor. Men nu börjar vi återgå till mer normala tider och det finns knappt obligationer med negativa räntor längre. Det innebär också att high-yield har äntligen blivit just högavkastande vilket gör marknaden intressant som investering.
Emissionsmarknaden för high yield bolag, som var mer eller mindre stängd under hösten, är återigen öppen med hög aktivitet. Den stora skillnaden är att bolag som för ett år sedan kunde låna på 3–4 procents ränta nu får betala 8–12 procent. Det är naturligtvis surt för bolagen men en fantastisk möjlighet för investerare. Med en högre räntekomponent i obligationen får man också ett bättre och mer hälsosamt skydd i en osäker miljö – soft landing, hard landing, no landing eller var det nu slutar.
Som privatperson är det svårt att komma åt obligationsmarknaden eftersom minsta handelspost vanligtvis uppgår till en miljon kronor. Man är i stället hänvisad till fonder. Några grundtips är att söka sig till väldiversifierade fonder så att inte avkastningen bara är beroende av utvecklingen i fastighetssektorn. Med tanke på att vi inte riktigt vet med säkerhet var konjunkturen landar bör man också undvika högt skuldsatta bolag med begränsad tillgång till bank och kapitalmarknaden.
Tillväxtbolag som lade fram förhoppningsprognoser under 2021 går också bort. Det är hederlig gammal kreditanalys med fokus på förutsägbara kassaflöden, värderingsbara tillgångar på balansräkningen, stabila ägare och bolag med goda bankrelationer som går först. Trots, eller kanske tack vare de höga räntorna, vågar jag gissa att vi har räntorna med oss och att 2023 kommer sluta avsevärt bättre än skitåret 2022.
Artikeln publicerades först i Omni Ekonomi.
