Skriv ut

Förvaltarkommentar Capital Preservation Strategy januari 2019

Utveckling på de finansiella marknaderna under månaden

Som en reaktion på det kraftiga börsfallet under december månad rekylerade börserna tillbaka under januari. Under december kommunicerade den amerikanska centralbanken fortsatta räntehöjningar under 2019. Börsreaktionen blev starkt negativ eftersom risken för en kommande lågkonjunktur då skulle öka. Fed tvingades under januari backa från sitt uttalande vilket ledde till att börserna steg. Andra bidragande faktorer var även att den amerikanska statsapparaten återigen öppnade och att marknaden börjat prisa in någon form av (tillfällig?) lösning på handelskonflikten med Kina för att undvika ytterligare upptrappning den första mars. Tillväxtmarknadsländerna steg mest i värde följt av amerikanska S&P 500 och Stockholmsbörsen. Den svenska kronan försvagades ganska kraftigt, med 2,5 procent mot euron och med 2 procent mot den amerikanska dollarn, vilket förstärkte värdeuppgången i utländska tillgångar sett med ett svenskt perspektiv. Kronan är väldigt svag i ett historiskt perspektiv och vid månadsskiftet kostade en dollar 9,05 kr och en euro 10,38 kr. Även kreditmarknaderna återhämtade sig från ett par tuffa månader med minskade kreditspreadar och stigande obligationspriser för både investment grade- och high yield-obligationer. Trots ett markant skifte i sentimentet är marknaden fortsatt något avvaktande med relativt få nyemissioner och låga volymer i primärmarknaden.

Exponering – framåtblickande syn och allokering

Även om trycket på de finansiella marknaderna har lättat, i alla fall tillfälligt, är inte så fallet för de konjunkturmässiga signalerna som fortsätter att försämras. Uppgången under januari på världens börser är främst en reaktion på den något överdrivna nedgången under december månad. USA är det land av världens största ekonomier som ligger längst fram i cykeln och som även varit först med att höja styrräntan. Efter att Fed tvingats backa från sitt uttalande om två ytterligare räntehöjningar prisar nu marknaden in oförändrade räntor en bit in på nästkommande år (2020). Under 2018 utvecklades den amerikanska ekonomin starkt som en följd av kraftiga skattesänkningar. Däremot förväntas inga nya skattesänkningar i år och då ringarna på vattnet av föregående års stimulans avtar kommer tillväxten sakta in under det nya året. Under 2018 saktade både Europa, Asien med Kina i spetsen och Japan in. Kina har resurserna att stimulera men det krävs att de gör mer för att tillväxten ska stabiliseras. I exportberoende Europa och Japan märks avmattningen tydligast inom tillverkningsindustrin och sektorn närmar sig nivåer som liknas vid en lågkonjunktur. Risken finns att det blir sämre innan det blir bättre. Hushållen kommer däremot fortsatt må väl med historiskt låg arbetslöshet, reallöneökningar och låga räntor. Ett undantag är de svenska hushållen som blivit allt mer pessimistiska inför framtiden de senaste månaderna, sannolikt ett resultat av att fastighetspriserna på nytt faller i värde.

Vid kommande månadsskifte går Trumps tidsfrist ut mot Kina med kraftigt höjda tullar om de inte kommer överens innan dess. Att den kinesiska ekonomin utvecklats svagt och att den amerikanska förväntas tappa fart under året ökar sannolikheten för någon form av lösning, något som marknaderna redan har börjat prisa in. Brexit turbulensen fortsätter och utgången är fortsatt mycket osäkert. Trots att det gått närmre 1000 dagar sedan omröstningen har EU-byråkratin inte hört väckarklockan utan fokuserar mest på stabilitet och önskan om ökad integration medan de fortsatt lägger allt för lite kraft på reformer för att främja framtida tillväxttakt. Varken EU eller Storbritannien vill se en hård Brexit (dvs skilsmässa utan avtal) men det går inte att utesluta. Det blir allt tydligare att den politiska eliten i Storbritannien inte har förmågan att hantera situationen och väljarnas frustration ökar. Marknaden är nu minst lika rädd för att vänsterorienterade Labourledaren Corbyn skulle kunna ta över makten vide ett eventuellt nyval som för en hård Brexit.

Fondens utveckling

Fonden steg med 1,25 procent i januari, estimat för februari är +0,9 procent.

Nettoavkastning efter avgifter per månad (%)*

JanFebMarsAprMajJunJulAugSepOktNovDecHelår
20120,810,760,660,4-0,110,110,530,890,670,610,540,426,59
20130,350,190,471,630,66-0,821,060,090,480,681,170,386,5
20140,70,460,530,370,150,250,14-0,18-0,07-0,11-0,040,162,39
20151,01,150,330,06-0,27-1,30,82-0,87-0,570,250,410,151,13
2016-0,61-0,41-0,630,490,60,520,250,280,460,6-0,210,061,42
2017-0,010,270,630,380,371,050,00,880,51-0,520,844,4
2018-0,11-0,86-1,030,760,22-0,590,250,570,38-5,91-0,09-0,99-7,39
20191,251,25

*avkastningen för 2017 exkluderar side-pocket

Erik Lundqvist

Förvaltare av Capital Preservation Strategy

Fondfakta, andelsklass A, SEK
NAV 31 januari 201979,08
ISINLU1233310959
Målavkastning + 4-6% netto per år
Nästa handelsdag25-mar 2019
LikviditetMåntlig
Legal strukturSICAV (AIF)
Förvaltning
Strategier6 (pos. 4, neg. 2)
Geografisk exp.
USD18%
Europa7%
Norden45%
Globalt30%
Nyckeltal
Avkastning senaste månad (januari)1,25%
Avkastning hittills i år1,25%
Årsavkastning sedan start2,30%
Volatilitet (stdev) sedan start3,02%
Sharpekvot sedan start1,02
Andel positiva månader73%
Största värdetapp (1 mån)-5,91%

VIKTIG INFORMATION. Detta material utgör inte investeringsrådgivning. En fonds historiska avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på fondandelarna kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens faktablad och informationsbroschyr finns på www.coeli.se och kan även erhållas direkt från Coeli.