Förutom höjda skatter på 5 miljarder kronor har kritiken handlat om en stark oro för att skärpt beskattning och krångligare regler minskar viljan hos entreprenörer att starta och driva företag. Ett gynnsamt företagarklimat är en viktig förutsättning för att skapa jobb och tillväxt i Sverige. För många kunskapsföretag är det heller inte avgörande för driften av verksamheten att ha kvar sitt säte i Sverige. Risken för att företag och kapital lämnar Sverige när skatterna höjs är överhängande. I april 2016 gick Skypes grundare Martin Lorentzon och Daniel Ek ut i ett öppet brev och varnade för att bland annat de höga skatterna i Sverige gör det mycket svårt för såväl etablerade start-ups som nystartade företag att verka i Sverige.
Sammantaget har mer än 100 remissyttranden inkommit och de flesta är negativa till de förändringar som föreslås. Föga förvånande är att de organisationer som står företagandet närmast är mest negativa medan Skatteverket inte bara är positiva utan också i fl era delar vill skärpa reglerna ytterligare. Bland annat vill Skatteverket att delägarens lön inte ska ingå i löneunderlaget, att uppräkningen av sparat utdelningsutrymme slopas och att en ”evig karens” införs när det gäller kvalificerade andelar vilket innebär att det inte skulle vara möjligt att lägga bolag i så kallad träda. Högst troligt kommer inget av dessa förslag att bli verklighet utan får närmast ses som ett politiskt ställningstagande från en myndighet som har som uppdrag att driva in så mycket skatteintäkter som möjligt. Det är tydligt att ju längre bort från entreprenörens verklighet remissinstansen befinner sig desto mindre förståelse verkar de ha för de villkor i form av personligt risktagande och stort ansvar som präglar en företagarens vardag.
Vad avser innehållet i remissvaren riktas det från många håll främst kritik mot att skatten höjs från 20 procent till 25 procent på utdelningar och kapitalvinster. Det finns också ett stort missnöje med den ”trappa” som utredningen har föreslagit gällande beräkning av lönebaserat utrymme och det höjda löneuttagskravet för fåmansföretagsägarna. Förutom att trappan leder till lägre gränsbelopp uppfattas den som svårtillämplig och kan exempelvis leda till att kompanjoner med olika storlek på aktieinnehavet tvingas ta ut olika mycket i lön för att inte tappa sitt gränsbelopp. Likaså får förslaget om att sänka nivån på förenklingsregeln och förslaget att huvudregeln och förenklingsregeln inte får tillämpas samtidigt mycket kritik.
Däremot tas förslaget om slopande av 4-procentsspärren samt förbättrade villkor för generationsskiften positivt av de allra flesta remissinstanser.
Det som händer härnäst är att Finansdepartementet går igenom remissvaren och därefter tar de ställning till utredningens förslag i ljuset av de synpunkter som kommit in. Sen är naturligtvis frågan i hur stor utsträckning som Finansdepartementet kommer ta åt sig av den omfattande kritiken. Oavsett vad som blir kvar av förslaget, om nya regler ska hinna träda ikraft senast den 1 januari 2018 är det min bedömning att ett lagförslag bör lämnas till riksdagen senast tidig höst 2017.
