Regeringens förslag om skärpning av reglerna kring självrättelser

Under senare år har Skatteverket uppmuntrat till och tagit emot många s.k. självrättelser från personer bosatta i Sverige som har haft oredovisade tillgångar utomlands. Man har i tidningar och TV pratat om att skatteverket har utfärdat en skatteamnesti för dem som rättar sina deklarationer frivilligt.

Men någon amnesti i den meningen har aldrig exisiterat. I Sverige finns sedan många år en lagstiftning som säger att vid en självrättelse slipper man skattetillägg och det skattebrott, som förelegat fram till inlämnandet av självrättelsen upphör med automatik när rättelsen kommer Skatteverket tillhanda. Många glömmer bort att oredovisad skatt faktiskt är ett skattebrott som i grova fall har fängelse i straffskalan och preskriberas först efter 10 år. Det gemene man oroat sig mest för är skattetillägget som är en administrativ sanktionsavgift. Mellan åren 2009-2016 har Skatteverket fått in drygt 10 000 självrättelser så det är många som tagit chansen att slippa sova med dåligt samvete. Dessutom har många upptäckt att en självrättelse inte alltid inneburit extra skatt att betala. Förluster på oredovisade utländska tillgångar är lika avdragsgilla vinster är skattepliktiga.

Det är fråga om en självrättelse när du på eget initiativ redovisar tillgångar som inte tidigare har deklarerats. Uppgifterna i rättelsen ska vara så tydliga och fullständiga att Skatteverket kan fatta ett korrekt beskattningsbeslut utifrån de lämnade uppgifterna. En förutsättning för att en rättelse skall anses ha skett på eget initiativ är att den görs innan du har anledning att tro att Skatteverket har upptäckt eller kommer att upptäcka en oriktig uppgift som du lämnat. Om Skatteverket exempelvis redan har hunnit ställ en fråga till dig som har samband med de felaktiga eller ofullständiga uppgifterna anses en rättelse, där du lägger ”alla korten på bordet” inte vara gjord på eget initiativ och då finns det grund för Skatteverket att ta ut skattetillägg eller att anmäla detta till åklagare

Regeringen lägger nu fram ett förslag till riksdagen som innebär en skärpning av bestämmelserna om när en rättelse ska anses ha skett på eget initiativ. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 augusti 2018. Enligt förslaget ska en rättelse inte anses vara på eget initiativ om:

  • Skatteverket har informerat om att det ska genomföra en generell kontroll,
  • rättelsen har en koppling till den generella kontrollen, och
  • rättelsen görs först efter två månader efter utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen.
    Information om generella kontroller kommer, precis så som brukligt är redan nu, att publiceras på Skatteverkets hemsida. För reglernas tillämpning saknar det betydelse om den skattskyldige har tagit del av informationen eller inte.

Det stora problemet med detta förslag, utöver vad som menas med ”generell kontroll” och ”koppling”, är att en person som missar tvåmånadersfristen saknar anledning att lämna en rättelse överhuvudtaget. Utgången blir densamma både om du lämnar frivilligt eller blir upptäckt i en granskning dvs. skatten ska betalas och på den oredovisade skatten påförs skattetillägg. Konsekvensen av detta är att Skatteverkets arbete kommer att försvåras när den som missat tvåmånadersfristen inte har något att förlora på att istället chansa på att inte bli upptäckt.

Innan förslaget blir verklighet, vilket är tänkt att ske per den 1 augusti 2018, är det min tro att vissa justeringar kommer att göras.

Fler nyheter

Här anger du om du är privat eller institutionell investerare.

Vi har marknadsföringstillstånd för våra fonder i flertal länder. Genom att välja ett alternativ i nedan lista bekräftar du att du är hemmahörande i något av dessa.

Den sammanfattande riskindikatorn ger en vägledning om risknivån för denna produkt jämfört med andra produkter. Den visar hur troligt det är att produkten kommer att sjunka i värde på grund av marknadsutvecklingen. Indikatorn speglar framför allt upp- och nedgångar i de aktier fonden placerat i. Denna produkt innehåller inte något skydd mot framtida marknadsresultat. Du kan därför förlora hela eller delar av din investering. Förutom de risker som ingår i riskindikatorn kan andra risker påverka fondens resultat. Se fondens fondbestämmelse för mer information.

Morningstars fondbetyg (rating) är ett mått som går att använda för att se hur fonderna har presterat historiskt. Fonden får ett högre betyg om den har haft en bra avkastning i förhållande till fondens risknivå. En fond måste ha funnits i minst 3 år för att få ett totalt betyg. Har fonden funnits längre än 5 och 10 år får dessutom betyg för dessa tidsperioder. Morningstars hållbarhetsbetyg är ett mått på de ekonomiskt väsentliga riskerna inom miljö, socialt och ägarfrågor (ESG) i en portfölj relativt till liknande konkurrerande portföljer. Hållbarhetsbetyget beräknas för fonder, förvaltningsuppdrag och index globalt, med hjälp av Morningstars databas med portföljinnehav.