Det kan vara fråga om bostad, bohag, bilar, fritidshus, antikviteter och en mängd andra saker. Det många inte känner till är hur tillgångarna som anskaffats under sambotiden ska delas upp vid en separation eller om någon av samborna avlider. En annan fråga är om sambor ärver varandra. Har man levt ihop i många år och delat allt med varandra kan det ju tyckas vara självklart att man gör det. Syftet med det här blogginlägget är att räta ut alla frågetecken kring vad som gäller mellan sambor vid separation och dödsfall.
Reglerna i sambolagen säger att när ett samboförhållande upphör genom separation ska bodelning ske om någon av parterna begär det. Men det förutsätter att sambolagens bestämmelser om bodelning inte tidigare har avtalats bort mellan dig och din sambo. Har ni avtalat bort sambolagens bestämmelser blir det enkelt, var och en av er tar med sig från relationen det som var och en äger. Utmaningen ligger då i att ni måste kunna bevisa vem som äger vad, vilket normalt inte är ett problem beträffande bostaden men kan vara det beträffande bohaget. Den kommer därför här att beskrivas hur det blir för er när sambolagens bodelningsregler inte avtalats bort.
Att begära bodelning enligt sambolagens regler är frivilligt. Ni kan naturligtvis komma överens om en uppdelning av er samboegendom även utan en formell bodelning. Det är först när ni inte kan komma överens som det blir aktuellt att begära en bodelning i enlighet med sambolagens bestämmelser. En sådan begäran måste ha framställts senast inom ett år från den dagen ni separerade och senast när bouppteckningen förrättas om det är så illa att din sambo har avlidit. Således två olika tidsfrister att hålla i minnet.
För att det inte ska uppstå några tveksamheter om att en begäran om bodelning verkligen har framställts, är det viktigt att begäran görs skriftligt och att du försäkrar dig om att mottagaren verkligen fått del av begäran. Det är nämligen upp till dig att bevisa att din begäran om bodelning har kommit fram till mottagaren.
För att bodelning ska ske vid dödsfall krävs att du som efterlevande sambo begär detta. Din avlidne sambos arvingar kan alltså inte begära bodelning. Som efterlevande sambo får du därför noga fundera på om du ska begära bodelning eller inte, eftersom utfallet av en sådan beror på hur vem av er som äger mest av samboegendomen. Om du äger mer än din avlidna sambo är det dumt att begära bodelning eftersom du bara kan förlora på det och omvänt, äger du mindre, begär du bodelning.
Det är endast det som räknas som samboegendom som kan bli föremål för bodelning. Som samboegendom räknas den gemensamma bostaden och det bohag som hör därtill under förutsättning att egendomen har införskaffats för ert gemensamma bruk. Om exempelvis den ena av er har flyttat in i den andres redan förvärvade bostad räknas inte den bostaden som er samboegendom. Likaså möbler och annat bohag som du tar med dig från din tidigare bostad, eller som du har fått i arv eller gåva, kommer inte att utgöra samboegendom.
Vad som avses med bostad är kanske inte så svårt att räkna ut. De flesta tänker då på en inköpt bostadsrätt eller fastighet men vad många inte känner till är att även en hyresrätt utgör samboegendom om den införskaffats för gemensamt bruk. Det innebär att som kontraktsinnehavare till en hyresrätt har du ingen mer rätt till bostaden än din sambo och om någon av er begär bodelning kommer en bedömning göras och den av er som det anses behöva hyresrätten mest kommer att få denna tilldelad sig. Eftersom en hyresrätt inte betingar något ekonomiskt värde kommer den av er som tar över hyresrätten inte behöva lämna någon ekonomisk kompensation för detta.
Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och andra föremål som är avsett för det gemensamma hemmet. Men sådan egendom som används uteslutande för den ena sambons bruk räknas inte som gemensamt bohag. Inte heller egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål, som exempelvis bilen eller båten, utgör bohag i sambolagens mening.
Så till den viktiga frågan om hur ni ska värdera era respektive tillgångar. När det gäller bostaden är det normalt inte så svårt. Det enklaste är att ni gör en marknadsvärdering med hjälp av en mäklarfirma. Knepigare kan det bli för er att värdera bohaget. För dyrbara tavlor, vaser, mattor och antika möbler kan värdering ske via exempelvis något auktionshus. Värdet på vanliga möbler, elektronik och dylikt är normalt lågt, även för sådant som är relativt nyinköpt. I dessa fall kan ni vid värderingen istället utgå från ett bruksvärde snarare än ett marknadsvärde. Tanken är att bruksvärdet ska spegla användarens behov av möbeln och är i så motto normalt högre än marknadsvärdet, i vart fall när det kommer till möbler. Det är du och din sambo som ska komma överens om värdet. Kan ni inte komma överens finns det möjlighet att ansöka om att tingsrätten ska utse en bodelningsförrättare som hjälper er med bodelningen, men eftersom det är lätt att räkna ut att det kan bli dyrt är det troligtvis inte ett alternativ i de flesta fall.
Sambolagen säger att egendomen ska delas lika mellan dig och din sambo och för att få fram den summa som ska delas lika mellan er måste först din och din sambos andel i samboegendomen räknas ut.
Var och en av er får då räkna ut hur mycket er respektive andel av samboegendom, efter avdrag för era skulder, är värd. Det som därefter återstår ska delas lika mellan er. Att notera är att det är värdet av samboegendomen som ska delas lika mellan er medan fördelningen av egendomen inte behöver vara lika. Om exempelvis du skulle vilja ha all samboegendom på din lott får du självklart ersätta din exsambo med värdet på halva samboegendomen.
Du får som huvudregel på din lott behålla sådan egendom som du själv äger vilket innebär att den som har mest samboegendom bestämmer vad den andre ska få ta över. Om du vill behålla all din egendom får du kompensera din sambo med pengar.
När det gäller den gemensamma bostaden finns det i sambolagen en övertaganderätt som innebär att den av er som bäst behöver bostaden får bo kvar i den. Den av er som måste flytta har rätt att få ekonomisk kompensation om värdet på dennes del av bostaden inte ryms inom vad som ska tillfalla den flyttande sambon vid fördelningen av samboegendomen. Samma möjlighet till övertagande finns också beträffande övrig samboegendom, men det är kanske vanligast att detta blir aktuellt vad gäller bostaden.
Om det skulle vara så att din sambo avlider är utgångsläget tyvärr så att du inte har någon arvsrätt alls såvida det inte finns ett testamente som ger dig rätt till del i din avlidne sambos kvarlåtenskap. Det finns dock ett litet undantag från detta. För att i någon mån mildra ekonomiska konsekvenser för dig om din sambo avlider finns det ett minimiskydd i sambolagen genom den så kallade lilla basbeloppsregeln. Den innebär att du som efterlevande sambo, ur det som är samboegendom, alltid har rätt att på din lott tilldelas egendom motsvarande minst två prisbasbelopp. För år 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kr varför du alltid ha rätt att behålla samboegendom till ett värde om 93 000 kr. Men om det är så att det finns samboegendom, efter avdrag för skulder, till ett värde som överstiger fyra prisbasbelopp kommer inte lilla basbeloppsregeln bli intressant att tillämpa eftersom du som efterlevande sambo ändå kommer tilldelas tillgångar till ett högre värde vid bodelningen.
För sambor, särskilt dem som levt ihop som sambor under många år, kan det komma som en obehaglig överraskning att sambolagens bodelningsregler endast omfattar gemensamt anskaffad bostad och bohag, men inte all övrig egendom. Det har således stor betydelse vem som står som ägare till sådan egendom som inte räknas som samboegendom. Att sambor inte har någon arvsrätt kan bli en ännu obehagligare överraskning.
Ett sätt att skydda sin efterlevande är att upprätta ett testamente som ger den efterlevande del i den avlidnes kvarlåtenskap. Ett annat är att se över hur egendom som inte är samboegendom ägs mellan parterna och via gåva utjämna den ekonomiska skillnaden som kan ha uppstått mellan samborna.
